Guldkompassen - Philip Pullman

Guldkompassen
Philip Pullman
Betyg; 5/5 ☼☼☼☼☼

dfsefe

"Guldkompassen" är den första boken av tre i Philip Pullmans triologi "Den mörka materian".
Boken hänvisar till alla åldrar,bara man har en gnutta fantasi i huvudet.
Själva boken utspelar sig i en pararell värld till vår egen där.
Där går själen brevid en i form av ett djur. Detta själsdjur kallas för Daimon.
Daimonen antar fast form under puberteten till det djur som ens personlighet liknar.
"Guldkompassen" kan inte beskrivas med något annat jag läst i hela mitt liv.
Pullman har en förmåga att få en att känna att man följer med och upplever äventyret själv.
Om man är en sann fantasyälskare borde man verkligen läsa den här boken.

Lyra Belaqua,en vanlig 11 åring bor på Jordan College i Oxford och har gjort det ända sedan hon var liten.
Enligt vad Jordans rektor har talat om för henne dog hennes föräldrar när hon föddes.
Men en dag vänds hennes annars så fria och vilda liv på Jordan uppochner.
Lyra blir tilldelad en Alethiometer,en sanningsmätare,guldkompassen.
Det gyllene föremålet kan avläsa sanningen och avslöja det som en gång var dolt.
Plötsligt försvinner hennes vän Roger under mystiska omständigheter samtidigt som en vacker kvinna vid namn Mrs. Coulter anländer till Jordan.
Snart är Lyra indragen i sitt livs äventyr som för henne längre bort än vad hon kan tänka sig.

"Guldkompassen" har även blivit film,vilken jag också rekommenderar starkt för alla fantasyälskare.
Dock är jag inte riktigt säker på om flera filmer kommer,men jag håller tummarna.
De två andra böckerna heter "Den skarpa eggen" och "Bärnstenskikaren" som jag tror att alla som läste första boken slukar på ett kick.

- Amanda.




Kommentarer
Postat av: Lisa

Jag kan inte hjälpa att jag tycker att denna faktiskt är tråkig. >.< xD Boken alltså.

Men bra recension.

2010-07-05 @ 09:56:43
Postat av: Amy

Den pwnar :<

Det är real fantasy. :>

fnisss.

2010-07-05 @ 11:38:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0