5 anledningar att delta i NaNoWriMo

Imorgon är det den 1 november, och för en hel del människor betyder november bara en sak (och när jag säger att det bara betyder en sak så menar jag det bokstavligt): NaNoWriMo! Har du deltagit tidigare men ännu inte bestämt dig ifall du ska vara med i år? Eller har du aldrig varit med och undrar varför det är en så himla bra grej? Här kommer fem anledningar till varför du ska delta i NaNoWriMo i år: 
 
1. PRESTERA MERA
Du vet väl om att du lever i ett samhälle där du inte räknas om du inte presterar under minst sexton av dygnets tjugofyra timmar? Slår ditt hjärta 110 slag i minuten för att du redan är så stressad? Hinner du knappt äta mellanmål efter skolan innan det är dags att börja plugga? Har du fullt med två veckor gamla tallrikar på ditt skrivbord för att du aldrig hinner städa efter jobbet? Allt det här är bara ursäkter! Och även om det inte är det, och det faktiskt är så att du är så stressad, vad spelar det då egentligen för roll om du deltar i NaNoWriMo och lägger till en stressande sak till? Prestation är som sagt viktigare än välmående.
 
2. GRÅT UTAN ATT BLI HÅNAD
Börjar du ibland gråta av ingen anledning alls? Känner du dig sedan löjlig för att du gråter över ingenting och börjar gråta ännu mer? 
 
NaNoWriMo kan ge dig en riktig anledning att gråta! Låt bara NaNo verka i ca två till tre veckor och sedan kan du gråta öppet inför alla, eftersom du då vet att du faktiskt har en anledning. 
 
3. BELÖNA DIG SJÄLV UTAN ATT FÅ DÅLIGT SAMVETE
Önskar du ibland att du kunde belöna dig själv och faktiskt känna att du förtjänar det? NaNoWriMo är den perfekta möjligheten för det! Här kommer förslag på saker du kan belöna dig för under NaNoWriMo:
1. När du har lyckats skriva din första mening
2. Om du fortfarande lever när den tredje veckan börjar
3. Om din dator fortfarande lever när den tredje veckan börjar
4. Att du ens öppnar Worddokumentet (gäller endast tredje och fjärde veckan)
5. Att du bara har gråtit en gång om dagen den senaste veckan.
 
4. ÄNTLIGEN EN URSÄKT FÖR ATT BLI EREMIT
Blir du irriterad varje gång någon av dina vänner sms:ar och frågar om du har tid att umgås? Önskar du att de bara kunde förstå att du inte vill träffas? Att du bara vill ligga hemma i soffan i dina trasigaste byxor och äta chips direkt ur påsen? Tycker du att det är jobbigt att alltid behöva hitta på lögner om vad du gör för att ingen ska få reda på att du egentligen bara ser en reprissändning av Top Model samtidigt som du vräker i dig godis? 
 
NaNoWriMo är ännu en gång din räddning! Ingen av dina vänner kommer att veta vad NaNoWriMo är, men för kanske första gången i ditt liv kommer du att ha en riktig ursäkt till varför du inte har "tid" att träffas. 
 
5. SLIPP EXISTENTIELLA KRISER (I ALLA FALL UNDER NOVEMBER)
 Ibland när man är runt tjugo år gammal och tittar tillbaka på sitt rätt korta liv så inser man att man inte har åstadkommit särskilt mycket. Alla betyg man har slitit för i flera år verkar plötsligt inte betyda något, och man börjar undra vad man egentligen har gjort med sina 7300 dagar i livet. Och därpå följer den förödande frågan: kommer mina följande 7300 dagar vara lika meningslösa?
 
Innan du hamnar allt för långt inne i den mörka spiralen av existentiell kris så ber jag dig att stoppa dina tankar och istället hoppa på NaNoWriMo. Det kommer hålla undan dina ångesttankar i en månad (eller åtminstone i en vecka), och efter november kommer du dessutom äntligen ha åstadkommit något som du kan vara stolt över! Du kommer att ha skrivit 50 000 ord (eller kanske bara 3000, men det är inte fy skam det heller). 
 
Om ni redan har bestämt er för att delta i NaNoWriMo, men vill ha lite överlevnadstips, så rekommenderar jag att ni läser inlägget jag skrev förra året. Det är faktiskt ett ganska roligt och informativt inlägg. Klicka HÄR om ni vill komma dit. 
 
Jag ska självklart delta och heter som alltid AnnaBookshelf på NaNoWriMos hemsida.. Ni får mer än gärna lägga till mig som skrivarkompis! Jag behöver alla kompisar jag kan få tag på om jag ska klara mig igenom NaNo i år!
 
/Anna(:

Amerikanskt/kanadensiskt godistest (#1)

 
Jag hoppas att ni kommer att tycka om den här videon, som varken handlar om böcker eller något läskigt. Del två borde komma inom den närmsta framtiden! 
 
/Anna(:

Måste man äga alla böcker?

År 2010, när den här bloggen ännu var i startgroparna, ägde jag högst kanske 50 böcker, och de var alla inslängda i min garderob bland pennor och annat skräp. Sedan började jag blogga, och framför allt följa andra bloggar. Därefter gick det snabbt utför, om man säger så.
 
Vi snabbspolar fram till 2015 och plötsligt har jag över 300 böcker som trängs i tre bokhyllor! Min lilla garderob har absolut inte plats för alla mina böcker längre. Hur tusan hände det? Under mina första femton levnadsår lyckades jag skrapa ihop en mager boksamling på 50 böcker, men så fort jag började blogga lyckades jag på bara fem år införskaffa mer än 250 böcker. Snacka om att min inköpskurva måste ha ökat drastiskt. 
 
 
Under femton år var jag faktiskt en stor motståndare till att köpa böcker. Tro det eller ej. Så länge biblioteket fanns förstod jag inte varför jag skulle slänga ut massa pengar på att köpa böcker som sedan bara tog upp plats (och samlade damm!) i mitt rum.
 
Hur kunde jag tappa kontrollen så fullständigt? Jag äger mer än 300 böcker varav säkert hälften är olästa. 
 
Bokbloggar och booktube är svaret på den frågan. När jag såg alla andra köpa vackra böcker att ställa i sina vackra bokhyllor ville jag också göra det. Och när jag upptäckte booktube blev det ännu värre. Jag bor i en liten håla, och mitt biblioteks utbud av engelska böcker är så magert att man hinner läsa allt man är intresserad av därifrån på mindre än en månad. Om jag ville läsa engelska böcker skulle jag alltså bli tvungen att köpa dem själv.
 
Och böcker köpte jag. Massvis. Både på internet och secondhand. Problemet var att jag inte läste dem. Och nu står jag här med över 100 olästa böcker och känner mig klaustrofobisk. 
 
 Jag är trött på att alltid behöva lägga mina nyinköpta böcker på golvet, eftersom de inte får plats i mina redan överfulla hyllor. Jag är trött på att det ligger högar med böcker ÖVERALLT. Jag är trött på att behöva flytta på högarna med böcker bara för att jag vill sitta vid datorn. Eller sova, för den delen. 
 
Igår fick jag till slut nog och rev ut varenda bok i mina bokhyllor. Tänk er apokalypsen. Ungefär så såg mitt rum ut. 
Det där är bara från två av mina tre bokhyllor. Och då ser ni inte ens böckerna i sängen.
 
Ett tag i mitt liv kände jag att jag ville äga varenda bok jag läste. Men nu har jag börjat undra varför det ska vara nödvändigt.  Många böcker jag har läst kommer jag aldrig vilja läsa om. Många böcker jag har köpt billigt och inte har läst kommer jag troligtvis heller aldrig läsa. Vad är då egentligen poängen med att spara dem, när jag lika gärna kan låna dem på biblioteket om jag någon gång känner för att läsa dem? För tillfället känner jag mig fångad av alla mina olästa böcker, och jag tror inte att det är poängen.
 
Mina engelska böcker har jag dock mycket svårare att göra mig av med, men det beror på att de inte är lika lätta att få tag i igen ifall jag skulle ångra mig. Så de flesta får stanna kvar. Än så länge. Men jag rensade faktiskt ur 40 böcker igår, både olästa och lästa, och jag måste erkänna att det kändes bra. Nu när jag har rensat och har mer hyllplats kan jag ju dessutom belöna mig själv med att köpa lite nya böcker ;) (allvarligt, det är typ det jag tänker göra. I'm trash...)
 
Hur känner ni över det här? Är det viktigt för er att äga alla böcker ni läser, eller föredrar ni biblioteket? Let me know, för alla har så olika åsikter (och min har ju ändrats bara under den senaste tiden)!
 
/Anna(:

Bokmässeträff!

Månaden september betyder bara en enda sak för bokbloggare: BOKMÄSSAN! Precis som de senaste åren ska jag dit, och i år ska jag till och med stanna i Göteborg i TVÅ dagar! Jag kommer vara på mässan under lördagen, men vad jag ska göra under söndagen vet jag inte riktigt än. 
 
Jag har inte hört ett enda litet ljud om någon bokbloggarträff, så jag tänkte att jag skulle ta tag i det och skapa en - som vanligt - väldigt inofficiell och chill bokmässeträff för bokbloggare och bokälskare. Mässan är ju väldigt stor och det är lätt att missa varandra, så då kan en liten träff underlätta. På de här bokmässeträffarna brukar vi mest bara träffas, prata och ha det trevligt. Otroligt chill och nice alltså!
 
NÄR? Lördagen den 26 september 2015 kl 14.00
VAR? Bonnier Carlsens monter  B04:02 
 
 
 Om ni har varit på några av de tidigare bokmässeträffarna som jag har anordnat så märker ni kanske att det är på precis samma ställe i år. Den röda ringen på bilden är Bonnier Carlsens monter, och den orange ringen pekar på en korridor bakom Bonnier Carlsens monter. De två senaste åren har vi träffats i montern för att sedan gå bak till korridoren, eftersom det alltid är så fruktansvärt mycket folk där på lördagen, så jag tycker vi gör samma sak i år. Vi träffas alltså i Bonnier Carlsens monter, men förflyttar oss sedan till korridoren. Om ni kommer lite sent och får panik över att ni inte hittar oss i montern så kan ni alltid vandra ut i korridoren för att se om vi är där. 
 
Jag hoppas verkligen att ni vill komma eftersom den här träffen brukar vara den absoluta höjdpunkten på dagen! Som sagt, ni måste VERKLIGEN INTE ha en bokblogg för att komma dit!
 
Vill ni komma? Låter det bra, eller behöver jag ändra något? Berätta gärna om ni i alla fall planerar att komma. Anmälningen är självklart inget bindande, men det är kul att se om det kommer någon. 
  
Sprid gärna detta vidare också så att vi kan bli så många bokälskare som möjligt!
 
PS: Det kan vara bra att ha ett block eller något liknande som folk kan skriva i. 
 
Om ni aldrig tidigare har besökt Bokmässan och vill ha en liten guide till hur ni överlever dagen så kan ni alltid läsa den guide jag skrev år 2013. KLICKA HÄR i så fall. 
/Anna(:

BOKBLOGGARE FÖR BARN PÅ FLYKT

Jag skulle egentligen ha publicerat ett annat sorts inlägg idag, men när jag såg Lisas viktiga inlägg kände jag att det kunde vänta tills imorgon (eller när jag nu tar mig tid till att skriva det). 
 
Lisa har nämligen startat en insamling via UNICEF som heter  "Bokbloggare för Barn på flykt". Hon startade den som en reaktion på alla hemskheter som har inträffat de senaste veckorna. Ni kan läsa mer på Lisas blogg genom att klicka på länken ovan. Om ni vill komma direkt till Lisas insamling kan ni bara klicka på bilden nedan. 
 
 
Bokbloggarcommunityt är fullt med helt fantastiska människor, så jag är säker på att många av er vill hjälpa till när ni hör om sådana här fruktansvärda saker, och nu har Lisa gjort det enkelt för er att göra det! Toppen! Förutom att ni hjälper människor med era bidrag så tror jag också att sådana här initiativ stärker gemenskapen mellan oss bokbloggare, och det är ju inte heller helt fel, eller hur? :)
 
Om ni av olika anledningar kanske inte kan bidra med just pengar så kan ni ju alltid gå in på Lisas insamling och se hur mycket bokbloggarna har lyckats samla ihop, och även heja på :D
 
Så här bra ser det ut hittills: 
 
Ha en fortsatt bra helg! :D 
 
/Anna(: 

Vi behöver nog prata lite

Som ni kanske har märkt - eller inte har märkt beroende på hur mycket ni bryr er - så har jag inte uppdaterat min blogg på cirka en månad. Jag tycker på riktigt att det är väldigt sorgligt, och jag tänker ständigt på att jag borde skriva ett inlägg. Om vad som helst. Men det går bara inte. Det är fysiskt omöljligt. Varje gång jag sätter mig för att skriva ett inlägg råkar jag hamna på youtube och kommer inte därifrån förrän det är dags att sova. 
 
På ett sätt är jag skittaggad på att utveckla den här bloggen, men jag har ingen inspiration. Jag skulle vilja skriva tusen inlägg och äntligen göra min blogg precis så bra som jag vill ha den. Men för att göra det krävs ju idéer och tankar, och det har jag inga. Alltså, verkligen inte en enda idé. Dessutom har jag så höga krav på mig själv. Jag vill liksom inte bara skriva recension på recension, blandat med några andra inlägg då och då. Jag vill att min blogg ska vara fylld med unika inlägg som är intressanta att läsa. Men jag kommer fan inte på ett enda intressant inlägg att skriva. 
 
Det är som att min livskris nu även har förts över till bloggen. Precis som att jag vill göra något speciellt, annorlunda och intressant med mitt liv, så vill jag även göra det med min blogg. Problemet - både i livet och med bloggen - är som sagt att jag inte vet vad jag vill. Och när jag inte vet vad jag vill så har jag märkt att det slutar med att jag istället gör INGENTING. Eller jo, jag sitter med lite lätta (starka) ångestkänslor och tänker att jag verkligen vill göra något. 
 
Sedan bli det VERKLIGEN inte bättre av att jag har noll läslust för tillfället. Det har först och främst att göra med att jag ständigt är trött. Jag sätter mig i solstolen för att läsa och kommer två sidor innan jag somnar. Jag lägger mig i sängen på kvällen för att läsa och kommer en halv sida innan mina ögonlock stängs mot min vilja. Jag hinner ju aldrig någonstans i böckerna jag läser, så jag tröttnar. Jag tror verkligen att det är den största anledningen till att jag är så trött på att läsa för tillfället. Jag kommer aldrig någon jävla stans. Jag har läst samma bok i typ en och en halv månad nu och har ändå bara kommit halvvägs (och ja, ni som gissade på att det är Harry Potter 4 har rätt). För några år sedan läste jag typ sju böcker på en månad, och nu får jag vara överlycklig om jag ens hinner med en bok på 200 sidor per månad. Det är inte konstigt att man tappar suget då. Märks det att jag är frustrerad?
 
Och vad har hänt med bokbloggarvärlden? För mig känns det som att allt har dött ut lite och som att inte alls lika många uppdaterar längre, men det kanske bara känns så för att jag själv är så himla inaktiv?
 
Och jag vill spela in videor, fan vad jag vill spela in videor, men det är ALLTID (och då menar jag verkligen ALLTID) någon hemma när jag är hemma, och då är det inte roligt. Och vad ska jag ens spela in för video? Jag vet inte. No inspiration. Tips tas tacksamt emot. 
 
Om ni orkade läsa det här sjuukt nedstämmande (finns det ens ett ord som heter så?) inlägget så är ni riktigt trogna läsare och förtjänar en bokformad guldklimp. Jag ber inte om ursäkt för att jag har varit frånvarande, men jag är bara sjukt irriterad på mig själv för att jag aldrig tar tag i saker, utan istället bara ser på youtubevideor och låter allt rinna förbi. Jag ska försöka att tvinga mig själv till att skriva, för jag tror att aktivitet föder kreativitet, men jag lovar som vanligt inget. Och ännu en gång, grattis till er ifall ni klarade av att läsa det här meningslösa och onödigt långa inlägget. Vi vet alla att jag alltid har haft svårt att fatta mig kort när jag väl börjar skriva.
 
Här har ni en bild på en gullig katt för att göra det här inlägget roligare:
 
(förlåt förresten för att jag svor så mycket i det här inlägget)
/Anna(:

GRATTIS TILL ETT HALVT ÅRTIONDE!

IDAG FYLLER BOOKSHELF FEM ÅR!
 
Hur sjukt är det inte?! I fem år har jag bloggat här, utan att en enda längre bloggpaus. Jag som hatade bloggar för typ fem år sedan. Vilken tur att jag tog mitt förnuft till fånga (eller rättare sagt blev tvingad till att vara med på den här bloggen). Som alltid vill jag ta det här inlägget till att tacka er, mina kära läsare och vänner, för att ni har hängt med så länge som ni har gjort! Jag är är så otroligt tacksam, och hoppas på åtminstone fem år till! Bokbloggarfamiljen är helt klart det bästa community som finns på internet <3
 
Eftersom det inte händer särskilt ofta att min blogg fyller fem år så måste vi ju helt klart ta det här tillfället i akt och fira ordentligt! Vi vet alla vad det betyder *trumvirvel* *fortfarande trumvirvel* TÄVLING!!! (som jag tänker ihop nu på fläcken utan minsta framförhållning) 
 
Eftersom det är bloggens födelsedag vi firar med den här tävlingen så borde ju också själva tävlingen fokusera på just bloggen. OCH VAD ÄR ROLIGARE ÄN FRÅGESPORT? 
 
I fem dagar kommer det att komma upp frågor som är baserade på saker jag har skrivit på min blogg. En fråga för varje år (förutom 2015). Man skulle kunna kalla det en trip down memory lane. Första frågan kommer vara tagen från ett inlägg jag skrev under 2010, andra frågan från 2011, och så vidare.
 
Här får ni en exempelfråga: Vad var det för färg på Annas tröja i den första videon hon gjorde?
 
Och nu till det som säkert alla har väntat på: VINSTEN!
 
Jag fick nyss lön, så varför inte bränna den direkt ;)
 
Den oslagbara och oöverträffade vinnaren får: En hardback för max 150 kr på Book Depository (eller Adlibris om den kostar över 99 kr)
 
Antingen bestämmer ni själva helt och hållet vilken bok ni vill ha ifall ni vinner, eller så skickar ni en lista på flera böcker som jag får välja mellan, så att det blir mer spännande för er.
 
Det (enda) ni behöver göra för att vinna är att skriva svaren på frågorna i kommentarerna till varje inlägg och sen be till alla högre makter om att just ni ska bli utvalda. För varje rätt svar får ni en extra lott, och sedan drar jag vinnaren. Kommentarerna kommer vara dolda under tävlingens gång (så det är lika bra jag fixar det direkt). EXCITING STUFF!
 
GRATTIS ÄNNU EN GÅNG TILL MIN BLOGG SOM JAG ÄLSKAR SOM MITT EGET BARN! <3
 
 
 
/Anna(:
 

Ännu ett ursäktande inlägg

Hallihallå! Vad har hänt med Anna, undrar ni kanske? Eller så skiter ni fullständigt i det. Vare sig ni vill eller inte vill veta så tänkte jag i alla fall berätta vad som har hänt med mig. Och jag varnar er för att det här troligtvis kommer bli ett sådant där typiskt ursäktande inlägg som varenda bloggare har skrivit åtminstone en gång i livet (även jag). 
 
Så, varför uppdaterar Anna mindre än vanligt (även om hon kanske inte var den mest frekventa uppdateraren ens innan)?
 
J.O.B.B. stavas det. Och jag har haft lite svårt att komma in i någon slags rytm. De senaste veckorna har jag dessutom jobbat ganska mycket, så när jag har kommit hem på kvällarna har jag i stort sett bara ätit tills jag inte har kunnat äta mer, duschat, läst tio sidor och sedan gått och lagt mig.
 
Men jag börjar komma in i jobbet lite nu, och då kanske det blir mer läst och mer uppdatering här på bloggen. Ha inte för höga förhoppningar bara. Ni vet ju hur dålig jag är på att hålla vad jag lovar.
 
SEDAN HAR DET JU BLIVIT VARMT OCKSÅ! FANTASTISKT! (när blev jag en människa som pratar om vädret?)
 
I alla fall, nu vet ni. VI HÖRS SNART IGEN OCH VAR UTE I DET FANTASTISKA VÄDRET (eller stanna inne och läs en bra bok)! KRAM!
 
/Anna(:

Har hon misslyckats även i år?

Det är dags för årets bästa inlägg, som innehåller: utvärderingen av årets mål, och nya mål som jag kan misslyckas med under 2015! Garanterat årets höjdpunkt (synd bara att det ska komma så sent under året...)!
 
Låt oss först och främst ta en titt på detta årets mål:
 
  • 1. Läsa åtminstone tredje Harry Potter-boken (som sagt, varför byta mål när man kan misslyckas igen?Dessutom borde jag verkligen läsa den, annars kommer jag bli mobbad när jag flyttar till äldreboende)
  • 2. Läsa minst 10 böcker på engelska ( Låt oss återuppliva målet från 2012 och hoppas att jag faktiskt kan lyckas den här gången. Ha inte för höga förhoppningar! Jag har lärt mig att inte ha det...)
  • 3. Kanske sluta köpa böcker som om jag trodde att alla bokhandlar skulle gå i konkurs imorgon. Eller jag kanske i alla fall ska försöka läsa ut några av de tusen(i alla fall över hundra) böcker som står olästa i min bokhylla. Kanske? (det här kommer nog dock inte hända.)
  • 4. Om jag väl köper böcker, LÄS DEM DIREKT (eller i alla fall snart) EFTER ATT DU KÖPT DEM! (Det här kommer inte heller hända)
  • 5. Läs INTE "Brott och straff" igen. 
  • 6.Kommentera mer på andras bloggar.
  • 7. Läs för att det är roligt (förutom om skolan tvingar mig. Då måste jag läsa. Tänk på betygen.)
 
1. Har jag läst tredje Harry Potter-boken? 
Enough said.
 
2. JAG HAR LÄST ÖVER 10 BÖCKER PÅ ENGELSKA! JAG HAR LÄST HELA 15 STYCKEN! Kanske inte tillräckligt många för att få vara med i det coola gänget, men garanterat mer än vad jag har läst tidigare år! Jag är stolt!
 
3. Med tanke på att jag har varit arbetslös typ halva det här året (paniik) så har jag inte direkt köpt så värst mycket böcker, men alltså, jag ska ju inte heller försöka lura i någon att jag inte har köpt böcker. Jag står väl kanske för cirka en fjärdedel av mitt Secondhands inkomst i år. Jag förklarar härmed den här punkten som MISSLYCKAD. Jag har också misslyckats ganska hårt med att läsa alla böcker som redan står i min bokhylla och som jag måste damma VARENDA vecka. Jag har läst 24 av mina egna böcker, och 32 biblioteksböcker. Inte bra... Men låt oss gå vidare till nästa punkt innan jag blir för nedstämd för att fortsätta.
 
4. Av 66 lästa böcker har endast 10 av dem varit sådana som jag har köpt/fått i år. Alla de andra är antingen bibliotekslån eller så har jag fått dem tidigare. Med tanke på hur många nya böcker jag har köpt i år så är det ingen superbra siffra. 
 
5. JAG HAR FAN INTE LÄST "BROTT OCH STRAFF" IGEN I ALLA FALL! Bara det är en seger som jag kan leva på i resten av mitt liv. Även om jag bara hade lyckats med endast detta mål hade jag kunnat springa till månen av lycka. Ett år utan "Brott och straff" är ett lyckat år. Den hemsöker dock fortfarande mina mardrömmar...
 
6. Kommentarerna har väl gått lite upp och ner under året. På Alla Hjärtans Dag la jag ner väldigt mycket tid på att skriva kommentarer till många underbara bokbloggare, och jag är nöjd över att jag fick sagt det jag ville till alla som gör bokbloggandet så underbart! Därefter har jag varit helt okej på att kommentera, så jag tycker att vi kallar det för en SUCCESS!
 

7. Check? Det här året har i stort sett varit en enda stor lässvacka, som då och då har avbrutits av tillfällen då jag har varit sugen på att läsa. När jag inte har varit sugen på att läsa har jag dock inte tvingat mig själv, så jag kallar även detta för en SUCCESS! 
 
JAG HAR TYP KLARAT 4 AV 7 MÅL, VILKET ÄR MER ÄN HÄLFTEN! 
Is this the real life?
Is this just fantasy?
 
 
Herregud, har jag äntligen blivit en lyckad människa?!  Min chansning är att den som styr mitt liv tyckte att jag redan hade haft ett tillräckligt helvetiskt år, så hen bestämde att jag kunde få lyckas med åtminstone någon aspekt av mitt liv. Tack!  
 
Nu när jag har varit så otroligt awesome i år så kan vi ju gå över till nästa års mål (som jag som alltid hade tänkt hitta på nu i skrivande stund): 
 
  • 1. Läsa åtminstone tredje Harry Potter-boken (surprise motherfuckers! Det här målet kommer ALDRIG att försvinna förrän jag faktiskt klarar det. Mål för år 2097: Läsa åtminstone tredje Harry Potter-boken).
  • 2. Skriva recensioner på minst 70% av alla böcker jag läser under 2015 (jag är expert på att skriva ungefär allt förutom recensioner, och jag tänkte att det kunde vara trevligt att en bokblogg faktiskt innehöll bokrecensioner, så jag tyckte att det kunde vara ett bra mål, men ni kanske inte håller med?)
  • 3. Läsa minst 15 böcker på engelska (Låt oss öka förra årets mål, och hoppas att jag inte totalfailar)
  • 4. Läsa 5 seriealbum/comics/graphic novels (eller vad man nu vill kalla dem)
  • 5.  LÄSA UT ALLA FÖRBANNADE BÖCKER SOM JAG HAR PÅBÖRJAT UNDER 2014, MEN INTE AVSLUTAT (seriöst, det här börjar bli ett allvarligt problem)!
  • 6. Läsa åtminstone två av de böcker jag har fått från andra bokbloggare (Tex Cinder och Skulduggery Pleasant)
  • 7. LÄSA FÖR ATT DET ÄR ROLIGT (den här punkten tål att upprepas varje år, och speciellt när man befinner sig i en tre månaders lång lässvacka)
Okej, det får räcka nu. Bara för att jag lyckades i år betyder inte det att jag ska ta mig vatten över huvudet och bli stöddig. Troligtvis kommer ordningen att vara återställd igen nästa år, och jag kommer ha misslyckats med majoriteten av mina mål. 
 
(Jag borde verkligen lära mig att skriva kortare inlägg, så att någon orkar läsa dem, men det verkar vara helt omöjligt och bara ha motsatt effekt.)
 
Nu när jag tittar över mina mål ser jag att de är rätt seriösa, och det skrämmer mig lite. Håller jag på att bli en person som tar allt seriöst? Kommer jag att vara så seriös nästa år att jag kommer gråta mig till sömns om jag inte lyckas med alla mål? Låt oss inte hoppas det! Jag har tillräckligt att gråta mig till sömns över redan som det är. 
 
Vilket är ert största mål för 2015 (livsmål eller läsmål, jag är intresserad av båda) (mitt livsmål är att 2015 förhoppningsvis ska bli ett lyckligare år än 2014)?
 
 
/Anna(: 

NaNoWriMo: vecka 4

Va? Varför uppdaterar jag redan? DET HÄR ÄR ANLEDNINGEN: 
 
Igårkväll, den 27:de november, gick jag i mål, och det känns fantastiskt! 50 0032 ord!
 
 
I måndags skrev jag ingenting alls, men varje dag sedan dess har jag skrivit lite mer än 3000 ord, och det gjorde att jag kunde gå i mål igår! De sista 1300 orden igår tog hur lång tid som helst att skriva, och jag fick kämpa väldigt mycket med dem - mest för att jag visste att jag var så nära mållinjen - men när jag äntligen hade skrivit 50 000 ord var jag otroligt lycklig! Sedan gick jag och såg senaste avsnittet av Supernatural för att fira!
 
Igår skrev jag lite på slutstriden, men jag hann inte färdigt med den. Därför har jag funderat på om jag kanske ska fortsätta skriva lite mer nu, innan NaNoWriMo är slut, men troligtvis kommer inte det att hända. Annars har jag den här veckan faktiskt fått lite mer tankar om hur jag vill att min plot ska se ut. Problemet är att mina karaktärer aldrig vill göra som jag vill. 
 
När jag hade nått 50 000 ord förra året ville jag inget annat än att bara stänga mitt Worddokument och aldrig mer öppna det, på grund av att jag hade tröttnat så på storyn, men i år känner jag mig faktiskt taggad på att fortsätta skriva! Det återstår väl att se ifall jag gör det eller inte (ni kan slå vad redan nu om ni vill). Det är mycket som jag har skrivit som suger, men jag ser potential i min plot.
 
Som sagt, jag har haft mina sämre dagar. 
 
Förutom att vara otroligt stolt över mig själv så är jag också fruktansvärt stolt över alla mina vänner som har deltagit i NaNoWriMo och vunnit (är även stolt över er som inte har vunnit <3)! Det är så underbart att dela den här upplevelsen med massa andra, och utan de som peppade mig skulle jag troligtvis inte vara färdig redan. SÅ GRATTIS TILL ER, NI ÄR SÅ AMAZING OCH JAG ÄR SÅ STOLT ÖVER ER!
 
 
STORA KRAMAR TILL ALLA SOM HAR PEPPAT MIG DEN HÄR MÅNADEN, OCH STORA KRAMAR TILL ALLA MINA NANO-VÄNNER! NI ÄR BÄST (VARE SIG NI VINNER ELLER INTE)!
 
Om ni inte är i mål riktigt än:
 
/Anna(:
 

NaNoWriMo: vecka 3

JAG HAR INTE DRUNKNAT! ÄVEN OM UPPDATERINGEN KOMMER LITE FÖR SENT SÅ HAR JAG INTE DRUNKNAT! NI BEHÖVER INTE LETA REDA PÅ FÖRSTA BÄSTA LIVBOJ. JAG HAR BARA VARIT BORTREST OCH SETT FRANKENSTEIN MED BENEDICT CUMBERBATCH (på bio, tyvärr inte IRL)!
 
 
Den här veckan har faktiskt gått ganska bra! 
 
Början av veckan började lite segt (har jag för mig), men sedan tog jag mig i kragen. Jag visste att jag skulle vara borta både söndag och måndag, så jag behövde skriva ikapp.I slutet av veckan skrev jag runt 2000 ord varje dag och det är jag väldigt nöjd över!
 
 
I lördags hade jag dock ca 1667 ord att skriva för att jag skulle vara ikapp måndagens mål. Hela lördagen var jag väldigt upptagen, och på kvällen grillade vi korv över öppen eld. Men mellan halv nio och halv tio hade jag lite tid att skriva, (innan Downton Abbey och Supernatural) så då skyndade jag mig att skriva upp till 400013 ord och jag var skitnöjd!
 
Det som är tråkigt är att jag hade ett stort försprång i lördags, men nu när jag har kommit hem utan att ha skrivit på två dagar så ligger jag plötsligt precis på dagens mål. Lite tråkigt, men det var värt det!
 
NU ÄR DET BARA 10 000 ORD KVAR, OCH NU FINNS DET VERKLIGEN INGET SOM KAN STOPPA MIG! JAG KOMMER ATT HA 50 000 ORD NÄSTA VECKA. 
 
Min plot kommer knappast vara klar vid 50 000 ord, för jag har knappt börjat på min plot, to be honest. Många scener som jag skriver vill jag ha med, men de driver inte direkt det viktigaste i handlingen framåt. Anledningen till att jag gör så här är för att jag inte riktigt vet hur jag vill att min plot ska vara. 
 
Hur går det för er? 
 
/Anna(:

NaNoWriMo: vecka 2

Jag såg förra veckan att Beate var lite smartare med sina uppdateringar, så jag härmar henne lite nu, och självklart ser mitt långt ifrån lika bra ut, men jag hoppas att ni kan läsa vad det står ändå.
 
Dagens mål är i alla fall 25 000 ord, och jag har 25 008 och har ännu inte börjat skriva idag.
 
Allt försprång som jag hade förra veckan har nu helt försvunnit, och jag kämpar som en tok för att ens hålla mig kvar ovanför vattenytan. Om jag förra veckan låg och flöt bekvämt på ytan, så är jag nu sakta men säkert på väg att sjunka. Om jag inte uppdaterar nästa vecka så är det för att jag har drunknat. 
 
Precis som jag förutspådde så har den här veckan varit väldigt jobbig. Första veckan skrev jag på, och hade inga som helst svårigheter att nå 1667 ord om dagen. Låt oss bara säga att det har förändrats den här veckan, och jag har börjat prokrastinera. En dag tog det cirka två timmar från att jag öppnade Worddokumentet tills att jag faktiskt började skriva. *host* Tumblr *host* YouTube *host* Twitter *host*. 
 
 
Min plot har väl inte heller utvecklats särskilt mycket sedan förra veckan. Jag skriver lite olika scener och hoppas att jag ska få en uppenbarelse.
 
Jag ligger åtminstone inte efter! (än...)
 
Chuck kommer till er med några sanningens ord
 
Hur går det för er? 
 
PS. Jag prokrastinerar genom att skriva det här inlägget. Det var egentligen meningen att jag skulle skriva, men sedan kom jag på att jag VERKLIGEN behövde skriva det här inlägget. Alltså, VERKLIGEN.
 
/Anna(:

NaNoWriMo: vecka 1

En vecka har nu passerat av NaNoWriMo, och i år har jag tänkt försöka göra veckosammanfattningar. Mest för min egen skull, eftersom jag inte kommer ihåg hur jag kände förra året när jag deltog i NaNoWriMo (troligtvis massvis av förtvivlan). 
 
Dagens ordmål: 13333
Antalet skrivna ord: 15006
 
Jag började skriva förra lördagen kl 00.00, och innan jag gick och la mig skrev jag ca 1000 ord. Dessa 1000 ord  vill jag helst inte läsa igenom för redan när jag skrev dem kändes det värdelöst. Dag 1 var jag fortfarande väldigt osäker på om jag skulle fortsätta med den story som jag hade, eller om jag helt enkelt bara skulle gå tillbaka och fortsätta skriva på den ofärdiga story jag skrev på under NaNoWriMo förra året.
 
Dag 2 bestämde jag mig för att jag nog ändå skulle fortsätta med min nya story, och det har jag gjort sedan dess.
 
Innan jag började skriva den 1 november hade jag inte planerat handlingen något och jag hade inga väl uttänkta karaktärer, men just nu tar jag dagen som den kommer. Jag har fortfarande ingen bra och välgenomtänkt handling, och det är väldigt mycket plotholes, men jag har kommit på lite nya saker i alla fall. Och jag håller på att försöka lära känna mina karaktärer. Även om jag inte har någon superarbetad handling så tycker jag ändå att det är roligt att skriva än så länge, och det anser jag är det viktigaste!
 
Idag går vi in i vecka 2 och då brukar mitt tvivel komma, för att sedan hålla i sig till 1:a december. Det är också i vecka 2 eller 3 som det brukar bli jobbigt att inte halka efter, men jag ska helt klart göra mitt bästa! Än så länge ligger jag före schemat, och det känns bra! 
 
Det var väl allt för den här veckan, tror jag. Som sagt, jag gör mest det här för min skull, men ni kanske också tycker att det är intressant att se min väg mot förtvivlan.
 
Som avslutning kan ni få en låt som har inspirerat mig lite den här veckan: 
 
Om ni deltar i NaNoWriMo, hur går det för er?
Om ni inte deltar i NaNoWriMo, vad gör ni istället för att lägga er tid på skrivande?
 
/Anna(:

EXTREM överlevnadsguide till NaNoWriMo

1 november sätter NaNoWriMo igång, och självklart ska jag delta! Låt oss ignorera det faktum att jag egentligen inte har någon idé, och den idén jag har är väldigt outvecklad, krånglig och kräver egentligen mycket research. Men man får ta vad man har! I det här inlägget ska vi dock inte prata om min NaNo, utan om er! Jag har deltagit i NaNoWriMo två år tidigare, och jag skulle vilja dela med mig av den kunskap jag har samlat in under de två åren, så att ni också ska vinna. Nu kör vi!
 
1. RADERA ORDET "RADERA" FRÅN DITT VOKABULÄR UNDER NOVEMBER
Att radera något man har skrivit på sin NaNo är lika dumt som att försöka invadera Ryssland på vintern. Minst tusen gånger kommer du att skriva en mening, paragraf, stycke eller ett kapitel som suger så himla mycket att du bara vill gråta när du tänker på det, MEN TA INTE BORT DET. Markera det med kursiv stil eller någon annan färg på texten, men ta inte bort något. Om du ska bära upp en säng till övervåningen så går du ju inte först tio trappsteg för att sedan backa två trappsteg eftersom du inte riktigt var nöjd över din prestation. Samma sak gäller din NaNo. RADERA INTE.
 
2A. SPARA INTE PÅ KRAFTERNA I BÖRJAN - SKAFFA DIG ETT FÖRSPRÅNG
Alla som springer maraton säger att man ska spara på kraften i början av loppet för att sedan ta i ordentligt mot slutet. Detta gäller inte för NaNoWriMo. I början är man sjukt exalterad och då är det lika bra att ta vara på det och skriva som om det inte finns någon morgondag. Under vecka tre kommer man hata både NaNoWriMo och den värdelösa historia man har tänkt ihop och då kan det vara bra att man skaffade sig ett försprång i början, så att man kan ta sig en vilodag och bryta ihop. 
Sträva alltid efter att vara Jack Sparrow och inte en kannibal!
 
2B. INGET ÄR FARLIGARE ÄN ATT HALKA EFTER
Att halka efter en eller två dagar är vanligtvis inte särskilt farligt, men blir det mer än så, då ska man börja oroa sig. Börjar man väl halka efter är det väldigt lätt att ge upp, och det vill vi inte! Märker du att du börjar halka efter kan det vara bra att sätta sig ner någon dag och kanske skriva 5000 ord för att komma ikapp. 
 
3. HÅLL UT, VAR IHÄRDIG, GE INTE UPP
Självklart kan något oväntat inträffa som gör att man verkligen inte har tid att skriva, men det som oftast slår till efter två veckor är inte stress, utan lathet. Då kommer djävulen på din axel fram och säger: "du kommer ändå inte att klara 50000, så varför slösa tid och kraft på det i onödan? Ta en chokladbit istället och se på en film." Lyssna inte på henom! Ditt mål behöver inte vara 50000 ord, men det mål du sätter ska du försöka hålla fast vid till varje pris. Det är så lätt att sänka sitt mål med några tusen ord bara för att man är lat och inte orkar. Men om du kämpar dig igenom november och klarar ditt mål så kommer det kännas så himla awesome att det är värt allt slit!
 
4. SITTER DU FAST I KVICKSAND OCH KAN INTE KOMMA LOSS? SKRIV NÅGON SKIT.
Det händer ibland (ofta) att man fastnar (speciellt mot slutet) och har ingen aning om vad man ska skriva. Skriv då någon skit som inte tillför något till historien och som egentligen inte alls är bra. Bara för att komma igång och för att få dina ord. Det kanske till och med kan hjälpa dig att komma på vad du verkligen vill skriva. Förra året skrev jag till exempel en världelös och helt onödig drömscen. Eller så kan du bara beskriva något VÄLDIGT ingående, det har jag också gjort. 
 
 
 
5.  FRÅGESTUND MED DINA KARAKTÄRER
Om jag ska lära känna mina karaktärer funkar det tyvärr inte att jag bara fyller i ett formulär. Jag vet att det fungerar för vissa, och det är ju toppen! Det som funkar bättre för mig är istället att ha en frågestund med mina karaktärer. Då tar jag en av mina karaktärer och låter den ställa frågor till en av mina andra karaktärer. Jag skriver sedan allt detta som flytande text, som jag skulle göra i min NaNo. Det tar lite längre tid än att fylla i ett formulär, men det funkar bättre för mig. Då lär man sig också hur karaktärerna pratar, uppför sig och hur de interagerar med varandra. 
 
6. ATT REDIGERA ÄR SOM ATT SKRIVA UNDER PÅ DIN EGEN UNDERGÅNG
Börjar du väl redigera din text så kommer du snart inse att det du skriver suger. Du kommer bli så fast i att redigera det du skriver att du inte kommer hinna färdigt med ditt mål. Du kommer redan att hata din text tillräckligt under november, så varför försöka redigera den och göra hatet ännu värre? Så redigera inte. Läs inte ens det du har skrivit. 
 
7. INTERNET IS NOT YOUR FRIEND
Twitter, Tumblr, Youtube, Instagram, bloggar.  Alla de grejerna är bara distraktionsmoment som kommer göra att du inte vinner NaNoWriMo. Om det är möjligt: stäng av internet. Annars kommer du bara gå in på Tumblr när det går lite trögt, och två timmar senare är du fortfarande kvar där och har inte skrivit ett enda ord sedan dess. 
 
8. MUSIC TO MY EARS
Musik behövs när man skriver, vare sig du har en skräddarsydd spellista till din bok eller inte, enough said!
 
 
9. TAKE A WALK, TAKE A WALK, TAKE A WALK
Ibland fastnar man, och då kan det bästa vara att ta en promenad för att rensa huvudet och för att komma bort från sin historia lite! Underskatta aldrig en promenad, den kan göra att du finner lösningen på alla dina problem (men jag ger inga garantier).
 
10. VAR INTE DEN SOM GLÖMDE DEN PERFEKTA PLOTTWISTEN - BÄR PÅ EN ANTECKNINGSBOK
 Om du ska lämna hemmet under november föreslår jag att du har en anteckningsbok med dig, så att du kan skriva ner alla de idéer du kommer på medan du är ute. Du tror kanske att du kommer komma ihåg, men det gör du inte. Sedan så finns det ju folk som lever i nutiden och har smartphones, då kan ni förstås alltid anteckna i dem. 
 
11. UPPTÄCK NYA PLATSER (IRL)
Ibland kan det räcka med att skriva på en ny plats för att man ska bli exalterad på nytt. Förra året skrev jag lite av min NaNo på biblioteket och det gav mig mycket ny inspiration. 
 
12. HA EN PLOT OUTLINE (ELLER BULLSHITTA BARA)
För att man inte ska fastna kan det vara bra att ha en outline över vad man vill ska hända i boken. Det är också bra om du vet hur du vill att det hela ska sluta, så att du har något att skriva och sträva mot. Men det funkar utan det också. Det är i alla fall det jag hoppas på eftersom det är det jag tänker ge mig på i år (så länge jag inte får någon uppenbarelse inom de närmaste dagarna). 
 
 
Jag hoppas att ni inte dog av uttråkning när ni läste den här milslånga guiden. Jag skulle garanterat kunna skriva minst fem punkter till, men man bör veta när det är dags att sluta (jag har säkert redan klivit över den gränsen för länge sedan). 
 
Någon annan som har skrivit väldigt bra tips är Beate, så ni kan läsa hennes tips genom att klicka HÄR.
 
Lägg gärna till mig som Writing Buddy på NaNoWriMos hemsida. Jag heter som alltid AnnaBookshelf!
 
 /Anna(:
 

Böcker som beskriver mig

Fangirl av Rainbow Rowell, av den enkla anledningen att jag fangirlar över ungefär allt jag tycker om. Fangirl skulle kunna ha varit mitt mellannamn, om jag hade haft något. 
 
Me and Earl and the Dying Girl av Jesse Andrews. I den här boken är jag mest lik huvudpersonen Greg, på grund av min obotliga sarkasm, och min awkwardhet runt andra människor. Jag är inte riktigt lika awkward som Greg, men ibland har jag mina ljusa (mörka) stunder då man undrar om jag ens kommer från den här planeten (vilket jag inte gör, men det är en hemlighet). 
 
Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins. Först och främst på grund av det ganska uppenbara: vi delar samma namn. Men också för att både jag och Anna är väldigt nördiga, hon älskar film och jag böcker. Jag kan känna igen mig i hur viktiga filmerna är för henne. Sedan kan jag även känna igen mig i hennes personlighet i början, när hon inte vill åka till Paris eftersom hon är nöjd med hur hon har det hemma. 
 
Mamette av Nob. Hur skulle jag ens kunna utelämna en pensionär i det här inlägget? Jag valde Mamette för att jag hoppas att jag ska vara lika cool som henne när jag är så där gammal, men också för att jag redan nu är pensionärig. Jag menar, hur många coola och populära tonåringar föredrar korsord framför en partykväll? Ge mig bara en gungstol så kan jag gå i pension imorgon!
 
Saknad-serien av Meg Cabot. Min kompis brukar ibland kalla mig för Mastriani, bara för att hon tycker att jag påminner om huvudkaraktären Jessica Mastriani från Saknad-serien. Anledningen är att jag säger till om någon irriterar mig eller bara är allmänt dum i huvudet. Jag gjorde det mer förr än vad jag gör det nu, men om ni gör mig riktigt irriterad (genom att t.ex. prata under en bio) så blir det inte så roligt, eftersom jag kan ha en ganska vass tunga när det krävs. Jag slåss inte riktigt lika mycket som Jessica, men jag hamnade faktiskt i en liten fight en gång i matsalen, och det slutade med att jag luktade mjölk resten av dagen...
 
Det finns fler böcker som beskriver mig, men jag var tvungen att begränsa mig lite. 
 
----------- Det här inlägget är en del av Fridas bokbloggsmaraton -------------
 /Anna(:

GRATTIS BLOGGEN!

Idag fyller min blogg FYRA år! Ja må hen leva, ja må hen leva! Att ännu ett år har gått med bloggande gör mig alltid lika förvånad varje födelsedag. Samtidigt känns inte fyra år som någon evighet. Det känns ju som att jag har varit bokbloggare i hela mitt liv! Jag recenserade ju böcker redan när jag låg i mammas mage (eller inte). 
 
I vilket fall som helst: GRATTIS SÅ HIMLA MYCKET TILL BLOGGEN OCH TILL MIG SJÄLV (eftersom utan mig hade bloggen inte funnits)! Jag hoppas på många fler år som bokbloggare eftersom det typ är det bästa som finns (speciellt alla de vänner och följare som jag har fått under årens gång. Ni är det ABSOLUT bästa med att blogga! Jag älskar er alla <3)
 
Födelsedagar bör alltid firas och det gäller även bloggfödelsedagar. Därför spenderade jag en stor del av dagen med att baka till det kalas som jag idag bjöd in två av mina vänner till. Men mer om det får ni läsa på söndag i mitt Bucket List-inlägg :)
 
 
GRATTIS ÄNNU EN GÅNG!
 
/Anna(:
 

Skype-boksamtal

Länge har jag tänkt tanken om att massa bokbloggare skulle skypa med varandra och prata böcker, men idén har alltid stannat i min hjärna. Därför är det ju tur att det finns människor som inte är som jag utan faktiskt tar tag i saker och ting. 
 
Bella på Bellas bokblogg har nämligen skrivit ett litet inlägg som just handlar om hennes idé om att bokbloggare ska skypa med varandra och prata böcker. Om ni är intresserade av att prata med bokbloggare IRL lite oftare än bara under Bokmässan, så rekommenderar jag att ni läser hennes inlägg och sedan anmäler ert intresse!  Hennes idé är fortfarande i utvecklingsstadiet, men jag tycker om tanken väldigt mycket!
 
Erkänn att detta är coolaste bilden ever!
 
Och ja, ursäkta för min flera veckors långa frånvaro. Jag vet inte vad som hände. Livet kom emellan tror jag. Men snart har jag sommarlov ( och tyvärr inget sommarjobb än, which means a lot of tid)! 
 
/Anna(:

Vila i frid, älskade Findus

Det här har ingenting med böcker, filmer eller musik att göra, men jag vill skriva om det i alla fall. Så att ni som sagt ska veta. Det här har med mitt privatliv att göra, men jag känner ändå att jag vill dela det med er eftersom det förklarar varför jag varit väldigt nere den senaste tiden. 
 
Förra veckan var min familj i London, och när vi kom hem var båda våra katter borta och vi fick snart veta att vår äldsta katt, Findus, inte hade varit hemma på ett långt tag. Vi gick ut och letade efter honom, men trodde att han skulle komma hem snart, eftersom han alltid kommer hem. Han gjorde dock inte det och en morgon väcktes jag av att telefonen inte slutade ringa. Jag gick till slut upp och svarade och min mamma sa att min syster hade hittat Findus och jag förstod direkt att han var död. Han hade blivit överkörd. Under alla de elva år som han har bott hos oss så har han alltid aktat sig för vägen, men den här gången klarade han sig inte. 
 
Det värsta var att jag aldrig fick säga hejdå. Sista gången jag såg honom var samma dag som vi åkte till London. Jag hade en känsla då att det kanske var sista gången jag såg honom, men det var den där känslan man alltid får innan man åker bort ett långt tag. Den känslan där man tänker "tänk om planet störtar och det här är sista gången jag ser honom". Skillnaden den här gången var att känslan visade sig vara korrekt. Jag skulle aldrig mer få se honom, åtminstone inte i livet. Allt kom dessutom så plötsligt. Ena dagen var han bara bortsprungen, nästa var han död. Dessutom hade jag aldrig förväntat mig att det var han som skulle bli påkörd. Han som alltid aktade sig för vägen. 
 
Vissa som kanske aldrig haft husdjur förstår kanske inte hur det kan vara så hemskt att förlora ett husdur, men Findus var min familjemedlem i mer än elva år. Jag har vuxit upp med honom och han fanns alltid där för mig om jag bara ville bli tröstad utan att behöva prata om det. 
 
Det är bättre nu, en vecka senare, men då och då kommer jag på saker som han gjorde och som han aldrig kommer göra igen. Ibland går jag till dörren för att se om han vill in, och häromdagen slog det mig att jag nu kan fylla nedersta hyllan av min bokhylla med böcker eftersom det inte längre är någon risk att han kissar på böckerna. Tidigare ville jag fylla den nedersta hyllan, men det vill jag inte längre.  
 
Som tur var kom i alla fall min andra katt hem efter några dagar och jag antar att man får glädja sig åt det man har, men jag kommer aldrig glömma katten som jag växte upp tillsammans med. Vila i frid, Findus. Jag älskar dig så mycket.
 
 /Anna
 

Ingen gratis frakt från Amazon

Mitt uppehåll från bloggen blev verkligen inte långvarigt - allt på grund av att den här veckan bara fortsätter att gå utför. Det som jag ska berätta nu berör dock er också och jag tänkte att ni säkert ville veta, om ni inte redan gör det. 
 
Idag fick jag ett mejl från Amazon och det handlade kort sagt om att man inte längre kommer kunna använda sig av den fria frakten när man handlar över 25 pund. Istället kommer man behöva betala för frakten och ju mer man köper desto dyrare blir den. Amazon.co.uk är en hemsida som jag använt några gånger, speciellt när jag har köpt tv-serier eftersom de alltid är mycket billigare än CDON. Tidigare har man alltid behövt handla för 25 pund för att få gratis frakt och det har jag varit okej med, men den här ändringen är jag inte alls nöjd med. 
 
Om jag kollade rätt, vilket jag säkert inte gjorde, så kommer det kosta runt 6-7 pund bara för att betala frakten för EN bok. Därför kommer jag troligtvis beställa böcker från Book Depository i fortsättningen. Vart jag ska beställa tv-serier ifrån vet jag dock inte än. Vissa gånnger kommer det kanske löna sig att köpa från Amazon ändå eftersom vissa produkter ibland kan vara hälften så dyra som CDON, men samtidigt känner jag för att bojkotta Amazon lite. Visst förstår jag väl att de kan behöva ta betalt för att shippa eftersom det är rätt dyrt, men samtidigt tycker jag inte att det är kul eftersom jag inte har en hög med guld liggandes i mitt hem, som Smaug från The Hobbit, som jag utan problem kan lägga på frakt.
 
Dessutom var det ju lite irriterande att jag fick mejlet om det här idag och ändringen började gälla igår...
 
Det här är texten jag fick i mejlet från Amazon:
As you've previously had orders delivered to Sweden, we wanted to let you know that our delivery options to Sweden are changing. From April 3, 2014, FREE Super Saver Delivery will no longer be available. You'll have the option of Standard or Priority Delivery for orders being delivered to Sweden. 
 
Vad tycker ni om det här? Handlar ni ofta från Amazon?
 
/Anna

Berg- och dalbana

Det var typ en mindre evighet sedan jag skrev något här och anledningen har varierat de senaste veckorna. Först berodde det på att jag hade så himla mycket att göra i skolan, sedan berodde det på att jag var så sjukt lycklig att jag inte hade lust att skriva - främst för att jag befann mig i London - och de senaste dagarna har det berott på att jag varit så olycklig att jag inte har haft lust att skriva. Igår hände nämligen något väldigt tragiskt och oväntat och därför vill jag bara att ni ska veta att jag hade tänkt att skriva ett riktigt blogginlägg igen, men efter det som hände vet jag inte när det kommer ske. För tillfället använder jag mig av datorn och läxorna som tidsfördriv och för att hålla mina tankar borta från det jag inte vill tänka på. Därför kan det hända att jag faktiskt sätter mig ner och skriver ett inlägg snart med hoppet att trycka bort tankarna - i alla fall tills jag går och lägger mig, då de garanterat hinner ifatt mig igen. 
 
Som sagt, jag kommer tillbaka på riktigt när jag känner för det och för tillfället vet jag inte när det blir. Det här inlägget är ingen ursäkt, jag vill bara att ni ska veta hur det ligger till.
 
/Anna

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0