Titel: Fifteen love
Författare: Peter Barlach
Sidantal:253
Betyg: 6/10
Orignalspråk: Svenska
Serie: Fristående fortsättning på Inte bara tennis och Dubbelfel

John är nu femton år gammal.
Han tycker inte längre om tennis lika mycket, han försöker fortfarande handskas med sin mammas död, han är kär i familjens polska städerska och han vet inte om han vill fortsätta vara vän med Gabriel.

Det är ungefär det som boken handlar om, så någon värst vidare längre sammanfattning kan jag inte skriva.

Jag gillar att läsa ur en killes perspektiv, det finns faktiskt inte så hemskt många "vanliga" böcker ur killars perspektiv, i alla fall inte som jag är intresserad av.
Jag gillar John, även om han kanske har lite svårt att säga emot Gabriel. Samtidigt känner jag igen mig i honom. För några år sedan ville jag imponera på personer som var äldre och jag vågade inte säga emot när de sa eller gjorde något jag tyckte var fel.Det känns faktiskt rätt bra att John inte sa emot, för så är det ju faktiskt,man är ofta rädd för de som är lite äldre och läskigare än man själv.

Den här boken passar killar väldigt bra för man får följa tankar som säkert de flesta killar har,speciellt om tjejer. För det är inte bara den polska städerskan Violetta som är involverad i den här boken.
När vi ändå är igång och talar om Violetta så kan jag ju säga att deras "relation" kändes lite konstig. Jag vet inte riktigt varför det kändes så konstigt när de var tillsammans men det gjorde det.

John och Gabriel är två typiska killar som hänger ihop enligt mig. En som är tuff och hela tiden ska göra farliga saker, och en kille som helst inte vill göra de farliga sakerna men inte vågar säga emot och alltså gör dem ändå.

Jag gillar Johns utveckling i boken, den var intressant att följa.

Många tycker att den här boken är väldigt rolig. Jag tyckte att den var rolig ibland,men det var nog inte riktigt min humor.

Även om det inte var världens bästa bok och det inte hände så mycket så var det ändå något som gjorde att jag fortsatte att läsa och läsa och läsa. Tills den var slut.

Bästa med boken: Att man fick följa en helt vanlig killes liv och att den var lättläst.
Sämsta med boken: Sättet Violettas dialog var skriven på. Den var liksom skriven precis som hon säkert pratade. Hon var från Polen och kunde inte så bra svenska. Det gjorde ju förstås att det kändes äkta när man fick läsa hennes brytning och felsägelser,men det gjorde också att läsningen gick långsammare eftersom man hakade upp sig när hon pratade eftersom man inte alltid fattade första gången vad hon menade.
Åldersgrupp: Tonår. Och killar borde verkligen läsa den här boken(tjejer också för den delen, det kan vara bra att lära sig lite mer om hur killar tänker) för John känns som en verklig kille.

/Anna(: