Titel: Tyll, svett och frusna själar
Författare: Jurij Korotkov
Sidantal: 202
Betyg: 6/10 (tror jag, velar mellan 6 eller 7)
Originalspråk: Ryska
Den här boken är med i min utmaning "Jorden runt på 6 månader".
Julka har inte varit hemma hos sin familj på åtta år. Hon har dels inte haft tid, men det har också berott på att familjen inte haft råd att betala resan hem. Sedan åtta år tillbaka lever Julka alltså i Moskva, på en internatskola. En internatskola som skiljer sig från vanliga skolor. Här är nämligen schemat fyllt med dans, speciellt balett.
Vi får följa Julka under hennes sista år i skolan, hur hon varje dag kämpar för att bli bättre och kanske få en plats i den berömda Bolsjojbaletten. Julka har offrat hela sitt liv för baletten, men när hon träffar Igor börjar hon plötsligt tvivla...
Att hitta en bok till världsdelen Europa skulle visa sig otroligt svårt. Så pass svårt att jag till slut valde mellan en svensk och en engelsk bok. Eftersom jag skapade den här utmaningen för att vidga mina vyer och läsa böcker från nya länder kändes det såklart lite tråkigt att jag inte lyckades hitta en ungdomsbok från ett annat land som dessutom var rätt så ny. Av en slump hittade jag ändå Tyll, svett och frusna själar i Barnbokskatalogen från 2009-2010. Trots att mitt bibliotek hade den stående på vuxenavdelningen så tänkte jag att om Barnbokskatalogen har med den i sin katalog så kan det ju inte vara något annat än en ungdomsbok. I brist på andra alternativ slutade det med att jag valde den.
Läser man brevet som Jurij skrivit i början får man reda på att detta är en sann berättelse. Jurij träffade dessa ballerinor på ett café och blev genast intresserad av deras historia. När man redan från början vet att det kommer vara en sann historia så känns det på något viss mycket värre när man läser om de hårda träningarna och det faktum att de totalt har gett upp det liv de än gång hade.
Det som jag tyckte var allra värst i den här boken var att Julka inte hade sett sin familj på åtta år, hon hade gett upp hela sitt liv och all sin fritid för dansen och i slutet blev hon ändå aldrig riktigt framgångsrik eller känd (detta är ingen spoiler utan nämns i Jurijs brev). Tänk dig att du under åtta år övar var eviga dag för att kanske någon gång bli något, men det är inte alls säkert. Kanske råkar du en dag skada foten vilket leder till att du aldrig mer kan dansa och måste ge upp din dröm direkt. Eller så blir du aldrig tillräckligt bra eller framgångsrik för att kunna tjäna pengar på det. Fy, vad hemskt!
Kärleken i den här boken är inte riktigt som i andra böcker. Ibland har jag svårt att förstå varför Julka reagerar som hon gör. Det kan räcka med minsta lilla sak som Igor säger eller gör så sticker hon iväg, arg som ett bi. Dessutom trodde jag att kärleken skulle få Julka att tänka om och kanske till och med förstå att dansen inte är allt, men eftersom detta är en sann historia så är det kanske inte så sannolikt att valen hon gör skulle vara som de val huvudpersoner gör annars i böcker. Kärleken utvecklas heller aldrig så att jag börjar känna medlidande för Julka när hon inte kan träffa Igor. Största delen av boken känns det faktiskt inte ens som att hon vill träffa honom.
Det som på ett vis förstör läsupplevelsen lite är sättet den är skriven på. Det är alldeles för lite detaljer och beskrivningar och det gör att jag som läsare ibland sitter och undrar vad det är som egentligen händer. Jag hade velat ha mer av Julkas tankar och bara mer utvecklat överhuvudtaget. Nu blev det lite platt och jag kände aldrig riktigt fullt medlidande med någon.
Julka är en karaktär som verkligen föll mig i smaken till en början. Det var hon som fick mig att fortsätta läsa. När hon inte är i danssalen påminner hon mig lite om Katniss och Rose genom att säga vad hon tycker och tänker. Jag applåderade dessutom inombords när jag fick reda på att hon inte drack alkohol. EN UNG TJEJ SOM INTE DRICKER ALKOHOL, NÄR HÄNDE DET SENAST I EN BOK LIKSOM?! Tyvärr börjar jag ogilla Julka lite mer mot slutet, av en hel del anledningar. Dock är det förståeligt varför hon gjorde som hon gjorde och jag klandrar henne egentligen inte.
Eftersom Julka spenderar det mesta av sin tid med att dansa så fick man inte se så mycket av Moskva under bokens gång. Det hade jag gärna velat göra eftersom jag hade velat se mer av hur ungdomar i Moskva lever, om det är någon skillnad mot hur vi har det här i Sverige. Dock var jag lite beredd på det eftersom jag visste vad den skulle handla om när jag plockade upp den.
Över lag tyckte jag om den här boken. Handlingen är väldigt intressant och trots att jag avskyr dans så höll den mig intresserad hela tiden. Det som tyvärr förstör helheten lite är sättet den är skriven på. Ibland var det svårt att hänga med i vad som hände och det kändes lite platt. Dansar man balett rekommenderar jag den verkligen, men den är bra trots att man inte är så insatt i dansvärlden. Det är en hel del namn och smeknamn att hålla reda på, men det finns en mycket bra namnlista i början av boken som är till stor hjälp.
Bästa med boken: Att man får veta hur balettdansare faktiskt får ge upp stora delar av sitt liv för att ens ha en chans att bli framgångsrika. Jag gillade att det var en sann historia. Det kan vara bra att läsa sådana här böcker ibland bara för att förstå hur andra har det.
Sämsta med boken: Sättet den var skriven på.
/Anna(: