Titel: Anna and the French Kiss
Författare: Stephanie Perkins
Sidantal: 372
Betyg: 10/10
Originaltitel: Anna and the French Kiss
Originalspråk: Engelska
Finns boken på svenska? Inte ännu

Anna skickas iväg till Paris av sin pappa som vill att hon ska gå på en internatskola där. I ett helt år! Anna förstår inte alls varför han har bestämt något så dumt. Hon skulle ju börja sitt sista år i High School och dessutom var hon på gång med en kille som jobbade på samma biograf som henne. Nu måste hon lära känna nya vänner och dessutom bo i ett land där hon inte förstår språket. Vännerna finner hon snart och dessutom lär hon känna Étienne St.Clair, en otroligt snygg kille med brittisk dialekt. Det enda problemet med honom är att han redan har en flickvän...

Jag älskade den här boken! Så. Himla. Mycket. Det har inte gått en dag utan att jag tänkt på den sedan jag läste ut den för mer än en vecka sedan. I början var jag dock inte riktigt lika imponerad av boken. Jag var väldigt kritiskt inställd till boken från första början bara för att alla älskar den. Jag har en förmåga att bli extra kritisk då och anmärka på i stort sett allt. Som tur var lyckades jag inte vara kritisk särskilt länge. Det dröjde inte lång stund innan jag älskade den. Jag har aldrig läst ut en engelsk bok så snabbt tidigare och den sista dagen satt jag bara och läste och läste och läste och läste. Tills boken var slut. Jag hade knappt tittat på klockan en enda gång. Detta är något som heller inte händer mig så ofta.

Karaktärerna i den här boken är helt underbara och jag älskar både Anna, Étienne och de andra lite mindre karaktärerna. Étienne älskar jag för han är känslig och försöker inte spela cool samtidigt som han kan skämta och vara rolig. Dessutom tycker han om historia och är rätt så allmänbildad i största allmänhet.
Anna älskade jag också. Hennes fascination för film var underbar. Ända sedan jag läste boken har jag velat gå på bio. Ensam till och med. Jag har aldrig velat gå på bio ensam tidigare, men nu vill jag det helt plötsligt. Jag skulle dessutom vilja gå på bio på en liten biograf i Paris. Enligt boken verkar det helt underbart.

Till Paris vill jag också resa. De som känner mig kommer häpna för jag brukar inte direkt vilja åka utomlands, men nu skulle jag mer än gärna åka till Paris och uppleva Paris på samma sätt som Anna gjorde det. Alla ställen hon besökte skulle jag gärna vilja besöka. Att den här boken utspelar sig i Paris gör boken tusen gånger bättre än vad den redan är. Jag älskade att Perkins hade blandat in franska fraser och lite sådant eftersom jag läser franska. Roligt när man kan förstå lite franska ibland...

I slutet av boken blev jag en aning frustrerad och jag slet nästan mitt hår av förtvivlan. På ett bra sätt antar jag. När jag väl hade avslutat boken kändes det verkligen fruktansvärt. Fruktansvärt. Det känns hemskt att bara lämna Anna och Étienne och veta att jag inte kommer få läsa mer om just dem. Jag vill så gärna ha Lola and the Boy Next Door. Minst en gång om dagen sitter jag och funderar på om jag ska beställa den direkt istället för att önska mig den till min födelsedag (En. Hel. Månad.Kvar.). Samtidigt vill jag inte läsa Lola, det känns som att jag sviker Anna. För tänk om jag tycker bättre om Lola (som så många gjort) än vad jag gjorde om Anna and the French Kiss. Det känns bara hemskt just för tillfället för det känns verkligen som att jag lärde känna Anna under tiden jag läste boken.

Den här boken borde verkligen alla läsa. Och då menar jag alla. Den är så himla underbar att jag blir alldeles varm i kroppen bara av att tänka på den och jag är så himla glad att jag har den i min bokhylla och att jag kom på den lysande idén att faktiskt läsa den.

Bästa med boken: Läs det ovanstående så förstår du nog.
Sämsta med boken: Att den tog slut.

Om inte min recension var tillräckligt tydlig: LÄS DEN. Annars kommer jag komma hem till er, sno alla era böcker och det enda som kommer finnas kvar är en lapp där det står: Så här gick det för att du inte läste Anna and the French Kiss.
Okej, så hård kanske jag inte kommer vara,men ni förstår mitt budskap. Så jävla bra, om vi nu ändå ska slänga oss med kraftiga uttryck.

/Anna(: