Tio små negerpojkar
Titel: Tio små negerpojkar
Författare: Agatha Christie
Sidantal: 183
Betyg: 9/10
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: And then there were none (det är i alla fall den titel boken har nu)
Tio människor som inte har någon relation till varandra bjuds ut till en ö för att antingen jobba där eller spendera tid med en gammal vän. När de kommer till ön möts de endast av de som sköter om hushållet och får besked om att den de väntar på ska anlända senare. Det händer inte och dessutom blir de 10 personerna fast på ön utan chans att ta sig därifrån. Sedan börjar alla dö. En efter en dör de och efter en noggrann genomsökning av ön förstår det att det måste vara någon i huset som dödar alla. Men vem är det och vem bjöd egentligen dit dem?
När ni läser titeln på den här boken vill jag först och främst meddela er om att detta är en gammal utgåva och om boken gavs ut på nytt skulle den troligtvis få ett annat namn. Så, nu när vi diskuterat titeln kan vi gå vidare.
Den här boken var FRUKTANSVÄRT bra och spännande. Jag fick den av min mormor förra året när hon skulle flytta och sedan dess har den suttit på min mammas bokhylla i hopp om att bli läst. Det som krävdes för att få mig att plocka upp den var TV-serien Sherlock som jag förälskade mig i direkt. Efter att ha sett färdigt de ynka sex avsnitten som finns av serien behövde jag mer. Jag krävde ett riktigt bra deckarmysterium. Eftersom jag vanligtvis inte läser deckare så fanns det inte särskilt många böcker i min bokhylla som kunde stilla mitt begär. Då kom jag plötsligt att tänka på den här boken och bestämde mig för att läsa den. Och vilken tur att jag gjorde det.
Jag satt som på nålar hela boken igenom och det tog mig ungefär bara två dagar att läsa ut boken. Något som är relativt kort tid för mig. Ända från början undrade man vem det egentligen var som hade bjudit dit dem och varför. Ännu läskigare och spännande blev det när en grammofonskiva plötsligt började spelas som avslöjade en hel del intressanta saker. Hela boken igenom satt jag och undrade vem mördaren var och hur hen bar sig åt. Självklart visade det sig att jag hade fel i slutändan och det är så en riktig deckare ska vara. Slutet var helt otroligt smart och inte alls som jag hade förväntat mig. Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat räkna ut det.
Att det var så många karaktärer var något som tyvärr gjorde det lite svårt. Jag ville verkligen försöka att lösa den här deckargåtan och det blev inte särskilt lätt när man var tvungen att hålla koll på tio olika personer, deras yrken och deras egenskaper. Det blev dock lättare efter ett tag eftersom folk försvann som på löpande band. Trots att det var lite jobbigt med så många karaktärer så tror jag inte att det hade fungerat med färre. Hade det varit färre hade det inte varit lika spännande och dessutom tror jag att det var meningen att man skulle bli förvirrad så att man inte skulle lista ut det allt för snabbt.
Titeln "Tio små negerpojkar" kommer ifrån att mördaren följer en sorts barnramsa för sina mord. Även det var otroligt intressant och läskigt och varje gång någon blivit mördad gick man tillbaka till ramsan för att se hur nästa person skulle bli mördad.
Språket i boken är inte något speciellt, men det menar jag på ett bra sätt. För att vara så pass gammal var den mycket lätt att förstå och boken hade inte varit alls lika spännande om man hela tiden hade hakat upp sig på svåra ord och krångliga meningar. Det enkla språket gav boken ett flyt som gjorde att man bara ville fortsätta läsa hela tiden.
Efter denna fantastiska bok läser jag hemskt gärna något mer av Agatha Christie och jag rekommenderar verkligen den här boken! LÄS DEN!
Bästa med boken: Att den var så oförutsägbar och spännande!
Sämsta med boken: Att det kanske var lite svårt att hålla reda på alla karaktärer
/Anna(:
Kommentarer
Postat av: Emilie
Kul att du gillade den, är själv sugen på att läsa boken :) den har faktiskt fått en ny titel, har för mig att det var "och så var det ingen kvar" på engelska är det i alla fall "and then they were none" :)
Svar:
bookshelf
Trackback