Torsdagsbarn
Titel: Torsdagsbarn
Författare: Sonya Hartnett
Sidantal:254
Betyg: 5/10
Originaltitel: Thursday's Child
Originalspråk: Engelska
Serie: Nej
Det handlar om livet i Australien under 1940-talet för en fattig familj. En dag när ett nytt barn föds i familjen börjar den ena pojken gömma sig under verandan och snart märker familjen att han gräver gångar. Efter ett tag slutar han komma upp helt och hållet och han gräver gångarna allt längre och längre.
Okej, idag är ännu en sådan där dag då jag hoppas att verkligen ingen ens orkar lägga ner tid på att läsa mina egenkomponerade infotexter om böckerna. Så dålig är den. Men när jag tänker efter kan jag faktiskt inte komma på hur jag skulle beskriva den här boken annars. Det händer inte så mycket annat.
Det som jag tycker är lite konstigt med den här boken är att den är lite konstig (ÅH VILKEN SUPERBRA FÖRKLARING). Nej, men jag fick aldrig riktigt grepp om den. Det är en bok om en fattig familj som utspelar sig i Australien under 1940-talet, men det är också en bok om en pojke som gräver tunnlar och blir helt konstig. Det känns som två helt olika böcker. Den med pojken känns liksom inte särskilt 1940-talets Australien utan mer typ konstig övernaturlig värld eller något. Jag vet inte. Det känns lite som när man var liten och desperat försökte få ihop pusslet genom att bara trycka pusselbitarna hårt mot varandra i hopp om att de skulle passa ihop trots att det aldrig kommer gå utan att man förstör pusslet (okej, jag vet inte. Antar att det börjar bli för sent på kvällen när jag blir så här djup).
Språket tyckte jag dock väldigt mycket om. Det var fint och annorlunda och höjde den här boken. Dock hade det ju varit lite kul om det faktiskt hade kunnat hända något också. Den här boken har fått någon jättefin utmärkelse och det står även att boken är "en underjordiskt stormande roman som kräver plats åt ungdomslitteraturen som en del av världslitteraturen". URSÄKTA, MEN NEJ. Den här boken borde inte få representera ungdomslitteraturen bland världslitteraturen eftersom det inte är så här som de flesta undomsböckerna är! Det här känns mer som en vuxenbok (jag har inte supermycket erfarenhet av vuxenböcker, men i alla fall) och det stör mig att ungdomslitteraturen bara får plats bland världslitteraturen om den är ungefär som vuxenböcker.
Men ja, den här boken var okej. Språket var bra, men resten var liksom trist och grått och jag läste mest bara för att jag hade ett läsflow och var sugen på att läsa. Hade jag läst den här under en lässvacka hade den nog aldrig tagit slut.
Bästa med boken: Att den hade ett vackert språk.
Sämsta med boken: Att det inte hände så mycket.
Tack Atrium förlag för rec-exet!
/Anna(:
Kommentarer
Postat av: Alekzandra Kelahaara
Det är för att det är vuxna som "sitter i juryn och bestämmer". Tur det finns bloggare som vågar säga sitt, uppenbarligen önskvärt eftersom många följer, och skriver. :)
Postat av: Julia
Vet inte hur många gånger jag har tittat på den där boken i biblioteket. Men det är något med boken som gör att jag inte vill läsa den. Knepigt. :)
Svar:
bookshelf
Postat av: S A N N A
svar: jag har läst frost men inte feber, är den bra?
Postat av: Maria - unga vuxna
Jag är egentligen för sommarslö för att kommentera men...
"det stör mig att ungdomslitteraturen bara får plats bland världslitteraturen om den är ungefär som vuxenböcker."
JA. Retweetar och favoritar.
Svar:
bookshelf
Trackback
