Vad läsningen i skolan har lärt mig

Jag är ofta en av de första när det kommer till att kritisera läsningen i skolan, men det betyder inte att läsningen i skolan inte också har haft några positiva sidor. I detta inlägg tänkte jag nämna vad läsningen i skolan faktiskt har lärt mig. 

 

1. GENUSTÄNK
Innan jag började gymnasiet tänkte jag sällan på genusfrågor och normer överhuvudtaget. Sedan började vi prata allt mer om det på gymnasiet, och vi började även diskutera hur det ser ut i böcker, och då började jag reagera på det, och det påverkar mig väldigt mycket i min läsning. Jag tycker att genusfrågor är så pass intressant att jag till och med skrev ett arbete om det i historian, där jag jämförde två böcker från två olika tidsperioder ur ett genusperspektiv. 

 

Det finns en hel del gamla könsroller och normer kvar även i de böcker som släpps idag, och därför tycker jag att det är bra att man faktiskt är medveten om dem. Nu för tiden är jag dock så pass medveten om dem att jag blir irriterad så fort könsrollerna är det minsta gammaldags. Det kanske kan verka onödigt och överdrivet, men jag tror att vi måste reagera på det om vi någonsin ska kunna få det bättre!

 

 

2. BUDSKAP OCH SAMHÄLLSKRITIK

Jag kommer fortfarande ihåg när jag hade läst "Hungerspelen" i högstadiet och min lärare frågade mig om jag trodde att den kunde skriven som någon slags kritik till hur alla dokusåpor och TV-program fungerade nu för tiden. Hon undrade också om jag trodde att det kanske skulle kunna bli så här illa i framtiden. Jag förstod inte alls vad hon menade först. Jag hade inte ens tänkt tanken att det här skulle kunna vara någon slags kritik mot något. Det var ju bara en påhittad historia. Eller?

 

Efter det samtalet började jag fundera lite smått över det här med budskap och samhällskritik, men det var först på gymnasiet (tror jag i alla fall) som jag verkligen började fundera på det. Vad vill författaren egentligen ha sagt med den här boken? Är den bara skriven som ren underhållning, eller vill den förmedla något större? När jag väl fick upp ögonen för det här så blev läsningen plötsligt så mycket mer!

 

 

3. SYMBOLIK

"Vad symboliserar regnet i den här scenen i The Great Gatsby?" "Whaaat?", kände jag mest de första gångerna jag fick frågor som liknade den här. Regnet var ju bara regn. Jag fick ganska snart därefter lära mig att regn sällan faktiskt är bara regn i skönlitteratur. Det finns ofta där för att visa på sinnesstämningen hos karaktären, eller för att symbolisera något annat. "WOW", kände jag mest då. Tanken på att minsta lilla detalj i en bok var genomtänkt gjorde mig grymt exalterad, och även det gjorde att mina ögon öppnades ännu mer. Det var ungefär vid den här tidpunkten som jag själv blev livrädd för att skriva böcker, eftersom mina aldrig var lika genomtänkta. 

 

Det här är i alla fall en av de bästa sakerna jag har lärt mig när det kommer till läsning (jag har även lärt mig det från Tumblr med tanke på alla teorier kring Sherlock som är baserade på detaljer och symbolik), för om man lär sig att se symboler så blir läsningen värd så himla mycket mer och man kan uppskatta författaren ännu mer.  

 

 

 

4. GESTALTNING

Det här lärde jag mig egentligen i Skrivande-kursen som jag läste i tvåan på gymnasiet, men den har trots det påverkat min läsning (och mitt skrivande). Den fick mig att inse att det finns två olika sätt att skriva på, och gestaltning är det som man oftast ska sträva efter. När man gestaltar så skriver man inte "Lisa blev arg när Johan gjorde slut", utan man skriver istället "När Johan gjorde slut kastade Lisa sin mobil i väggen, och när hon hade gjort det plockade hon upp tallriken som hon precis hade ätit på och kastade även den i väggen, så att den gick i tusen bitar" (väldigt bra exempel, host...). På engelska heter det "Show, don't tell" och är kanske lättare att förstå än mitt exempel. Här kan ni läsa mer om det.

 

När jag lärde mig om gestaltning fick jag i alla fall upp ögonen för varför vissa böcker var bättre på att få mig att känna saker och se dem framför mig. Nu när jag läser kan jag ibland också reagera på hur välbeskrivet vissa saker är utan att de faktiskt rakt ut säger till mig hur karaktären känner sig. Jag vet det, men inte för att författaren berättar det, utan för att hen beskriver det. Hoppas att ni förstod något av det.

 

 

5. TÄNK EFTER

 Till slut har skolan också lärt mig att tänka efter när jag läser (detta är något som även bloggen har lärt mig). När man har läst böcker i skolan så har man fått frågor vars svar man kanske inte ens har funderat över medan man har läst, men som får en att tänka efter i efterhand,och till slut även medan man läser. Alla de steg som jag tidigare har talat om visar ju på att jag tänker efter när jag läser, men jag är väldigt tacksam över att jag nu kan det, så jag ville att det skulle få vara en egen punkt också.

 

Om man inte tänker efter medan man läser tror jag att det är svårt att utvecklas och faktiskt lära sig något av böckerna. För att bli en analyserande människa så tror jag att det är viktigt att man reflekterar över det man läser. För några år sedan läste jag utan att reflektera alls. Då tyckte jag nästan att allt jag läste var bra, så är det inte längre. Det kanske kan tyckas sorgligt, men jag tycker inte att det känns sorgligt. Det känns istället som att mina ögon har öppnats mer nu. Jag förstår mer och har mer erfarenhet, och därför tycker jag inte om allt jag läser. 

 

Jag har såklart lärt mig ännu mer än det här, men jag kan inte nämna allt, och de här fem sakerna var de jag först kom att tänka på. 

 

 Ingen av bilderna är tagna av mig

 

Vad har ni lärt er av läsningen i skolan?

 

/Anna(:

 

Åh, vilket intressant inlägg! Du är så smart!! :)

Oj vad bra skrivet! Även om jag inte lärt mig så mycket om läsning via just så instämmer jag i allt du skriver. Innan tyckte jag precis som du att i princip allt jag läste var bra, men nu när jag börjat recensera och tänka mer, så gillar jag inte på långa vägar lika mycket av det jag läser ... det här ser jag inte heller som något dåligt, utan som en "chans" att finna de RIKTIGA guldkornen :)
Hursomhelst, så sjukt bra skrivet! Älskar när du skriver långa, tänkvärda inlägg. Fortsätt gärna! ;D

Oj, föll visst bort ett "skolan" mellan just och så :P

JÄTTE BRA INLÄGG ANNA!! Tyvärr har jag aldrig fått studera eller läsa så mycket litteratur i skolan, men alla de här punkterna är helt klart saker jag lärt mig under min tid som bokbloggare. Att ha befunnit mig i den här bokatmosfären i några år nu har verkligen fått mig att öppna upp ögonen mer och mer för alla de punkter du nämnde ovan! Och säger som du att jag gillade fler böcker förr, när man inte tänkte på alla de här sakerna, men tycker inte heller det är särskilt sorgligt. Gillar också att jag fått upp ögonen mer nu för vad jag verkligen tycker är bra litteratur!

Superbra inlägg! Jag har tyvärr haft alldeles för lite litteraturläsning i skolan, speciellt i gymnasiet. Högstadiet var lite bättre, men inte mycket. Jag har dock snappat upp ungefär samma saker som du gjort, men mer från annat håll. Det känns mer som att jag haft med mig de tankarna till skolan. Lärarna har såklart påpekat dem, men inte i så stor utsträckning som jag förväntat mig. Majoriteten av mina klasskamrater verkade vara helt lost när det kommer till att läsa mellan raderna och granska böcker efter budskap och symbolik.

(Haha, när jag läste Symbolik-punkten tänkte jag "Åh, precis som Tumblr gör med Sherlock!" och några sekunder senare såg jag att du även nämner just det. Jag ääälskar Tumblrs analyser av karaktärer, symbolik och foreshadowing.)

Wow Anna. Bra inlägg. Verkligen intressant. Den punkt av dina som är viktigast för mig är genustänket. Min gymnasielinje var SJUKT inriktad på sådant och jag kan glatt konstatera att jag är skadad för livet! Jag kan inte titta på tv utan att analysera och kritisera :P

Jag tänkte också på det här med att man läste utan att tänka så mycket när man var mindre och att det därför känns som att man läste så mycket mer bra böcker då... Men det är ju för att man inte reflekterade! Om man läste om de böckerna man älskade som liten så tror jag inte alls att man kommer tycka så mycket om dem ''/ (Anledningen till att jag tvivlar inför att läsa om Om jag kunde drömma.)

Vi hade inte så mycket litteraturvetenskapsinslag på svenskalektionerna som jag hade velat. Och att du har läst skrivande! SÅ AVUNDSJUK!

Åh vilket bra inlägg!! Tack!

Det var kul att läsa om alla saker du lärt dig! Jag känner att jag överhuvudtaget har lärt mig ett helt annat sätt att tänka på och bemöta saker på under gymnasietiden. Det finns alltid dolda budskap och saker att analysera. Ibland kan det vara jobbigt när man helt plötsligt står och gör en överanalys av något vardagligt, eller förstör en bok genom att vända ut och in på innehållet, men för det mesta tycker jag bara att man förstår bättre och gör saker mer intressanta genom att tyda innehållet.