Författare: Kody Keplinger

Sidantal: 291

Betyg: 8/10

Originalspråk: Engelska

Serie: Nej

 

Som sista bok 2012 läste och älskade jag "The Duff" av Kody Keplinger. Sedan dess har jag velat läsa något mer av henne och därför köpte jag hem den här boken lagom till jullovet och jag är väldigt glad att jag gjorde det. Den var inte riktigt lika bra som "The Duff", jag blev inte fast på riktigt samma sätt, men den var fortfarande väldigt bra. Allt som fanns i "The Duff" fanns även med i den här boken. 

 

Det som jag tycker så himla mycket om med Keplinger är hennes sätt att behandla sex och festande/alkohol. Väldigt många amerikanska författare struntar ofta i att behandla de här ämnena, men Keplinger är inte alls rädd för att göra det. Det är inte lika grovt som det ofta kan vara i svenska ungdomsböcker, men Keplinger gör det på ett sätt som man sällan ser i svenska ungdomsböcker. I Keplingers böcker är festandet och sexet ofta ett sätt för hennes karaktärer att fly från det jobbiga i verkligheten och det gör boken mörkare, djupare och bättre än den hade blivit annars. Man börjar tänka efter mer och sympatisera med huvudkaraktären. Den här boken fokuserar inte endast på kärlek utan behandlar även en hel del familjeproblem och problem man kan ha med att finna sig själv och den man vill vara. Jag gillar det!

 

Whitley är en ganska sarkatisk och ibland till och med en väldigt elak person, men eftersom man hela tiden får följa hennes tankar förstår man varför hon reagerar som hon gör och man börjar tycka om och bry sig om henne i alla fall. Whitley förändras dessutom väldigt mycket genom bokens gång och det är alltid roligt när karaktärerna faktiskt gör en tydlig förändring. De andra karaktärerna tyckte jag också mycket om även fast jag tyckte att kärleksintresset Nathan kanske var lite föör perfekt. Man fick veta att han hade haft en lite rörig bakgrund, men som man fick se honom i boken var han nästan helt perfekt och det var lite tråkigt, men inte något som egentligen störde mig när jag läste boken utan först nu i efterhand. 

 

Kan ju även nämna att jag fangirlade ihjäl mig lite halvt när Bianca och Wesley från "The Duff" gjorde ett litet besök i boken. Jag älskar när författare gör så!

 

Tempot i boken var mycket bra och eftersom kapitlen var väldigt korta hände det ofta att man bara fortsatte att läsa trots att man kanske hade tänkt lägga ner boken. För mig var det länge sedan sidorna bara flög förbi när jag läste en bok, men det gjorde de verkligen i den här boken. Visst är även den här boken - precis som "The Duff" - lite klyschig, men det är inget man stör sig på eftersom Keplinger har behandlat det så bra. 

 

 

Bästa med boken: Att den känns så himla realistisk och behandlar ämnen som inte så många amerikanska YA-författare skriver om. Dessutom är det en väldigt rolig bok att läsa,sidorna bara flyger förbi!

Sämsta med boken: Att Nathan och slutet av boken var lite för perfekt.

 

/Anna(: