Åror

Titel: Åror
Författare: Elias Ericson
Sidantal: 84
Betyg: 8/10
Originalspråk: Svenska
Serie: Nej
 
Mika ska snart börja sin första dag på gymnasiet, och ångesten blir inte bättre av att han avskyr den kropp han är fast i. Han äcklas av sin kropp, och när han inte är i skolan ligger han på sängen i sitt rum och gör sitt bästa för att inte gråta. En dag träffar han dock Izzy, och trots att hon är otroligt påträngande så kanske hon kan hjälpa honom att må lite bättre.
 
Den senaste tiden har jag varit väldigt sugen på att läsa lite mer mörk och realistisk contemporary. Jag såg hos något förlag att Elias Ericson skulle släppa en barnbok med ungefär samma tema som den här boken, så jag kollade upp om han hade gjort något mer, och då hittade jag den här "Åror".
 
Jag kan inte påminna mig själv om att jag har läst några böcker om transpersoner tidigare (är det ett tecken på att det borde skrivas fler?), så jag tyckte att det skulle vara intressant att få lära mig lite mer. Jag kan ju inte förstå exakt hur de känner och mår genom att bara läsa om det, men trots det ökade min förståelse väldigt mycket medan jag läste den här boken. 
 
Det här seriealbumet tycker jag garanterat borde läsas i skolorna, eftersom det är otroligt lätt att ta till på grund av seriealbumsformatet, samtidigt som det är ett ämne som inte behandlas tillräckligt ofta. Dessutom tror jag att många ungdomar, som befinner sig i samma sits som Mika och känner sig fel i sin kropp, kan få tröst av den här boken. Personligen tycker jag att det här är en väldigt viktig bok som fler borde läsa. 
 
Handlingen är rätt mörk och dyster, men jag tror också att det är viktigt att läsa sådana här böcker ibland, även om man blir nedstämd av dem. Ibland kan det vara viktigt att se hur andra har det. Jag gillar också att den tar upp hur svårt det känns när till exempel en familjemedlem vägrar acceptera vilket kön man idenfierar sig som. 
 
Den här boken har inte ett sockersött slut, men jag tyckte att det kändes realistiskt. Om det hade slutat sockersött hade jag nog blivit lite irriterad, eftersom det här är en sådan grej som man inte bara accepterar över en natt, eller för att man får en ny kompis. 
 
 
Överlag tyckte jag väldigt mycket om den här boken. Den belyser ett otroligt viktigt ämne som inte behandlas tillräckligt ofta i skönlitteratur. Att den dessutom är skriven i seriealbumsformat gör det ännu bättre, eftersom den då är lättillgänglig för många. Jag tror garanterat att den här behöver läsas av alla -transpersoner kan läsa den för att känna tröst och veta att de inte är ensamma, och alla andra kan läsa den för att öka förståelsen och bli mer öppna. Speciellt i dessa tider, efter valet...
 
/Anna(:
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0