Book Haul (14)
Här kommer en trevlig liten book haul! Det var länge sedan jag spelade in någon och nu kommer det dröja ett långt tag igen, men det var i alla fall kul att spela in den. Hoppas att ni tycker om den!
/Anna(:
Pumans dotter
Titel: Pumans dotter
Författare: Monica Zak
Sidantal:193
Betyg: 8/10
Originalspråk: Svenska
Aschlop är en indian och bor med sin familj i en liten by i Guatemala. Hon blir vittne till en massaker i grannbyn och är därför tvungen att tillsammans med sin familj och resten av invånarna i byn fly till Mexico för att undvika att bli dödade. Dock bestämmer sig Aschlop snart för att ge sig tillbaka till Guatemala för att finna sin försvunna bror.
Det var otroligt länge sedan jag läste den här boken, i december. Trots det kan jag inte sluta tänka på den och det har hänt någon gång varje vecka att jag sneglat på den i bokhyllan och fått dåligt samvete över att jag aldrig skrev den där recensionen. För folk förtjänar att höra om den här boken. Idag tog jag äntligen tag i mitt liv och bestämde mig för att skriva den här recensionen,trots att det var så länge sedan jag läste ut den.
Först och främst vill jag berätta att det här är en bok baserad på verkliga händelser. Monica Zak har varit i Guatemala/Mexico för att prata med indianer som faktiskt har råkat ut för det som händer i den här boken. Att det faktiskt är sant gör den här boken hundra gånger bättre, men självklart också hundra gånger värre och hemskare.
Boken handlar om förföljeserna och massakrerna på indianer i Guatemala under 1980-talet (om jag inte har fel). Det som skedde i Guatemala under den här tiden var folkmord. Jag tror att vi ofta tänker att morden på hela folkslag dog ut med Hitler, men det gjorde det inte och det visar Zak i den här boken. Ofta lyfter vi bara upp det hemska som hände under Andra Världskriget och berättar inte att folkmorden faktiskt har fortsatt även till vår tid. Detta är åtminstone inte något som jag har läst om i skolan, det är ett som är säkert. Och som man märker i boken verkar det inte vara något man helst talar om ens i Guatemala eller Mexico heller eftersom det då finns risk att man blir dödad.
Det här skulle kunna bli en så otroligt tung bok. En sådan där bok som man inte orkar ta sig igenom för att den innehåller alldeles för mycket smärta och ångest och dessutom lite för mycket ord. Men Zak lyckas på något vis balansera det och inte bara göra det hopplöst. Det finns hopp och det finns kärlek i den här boken. En annan bok som har precis samma sak och som jag skulle jämföra "Pumans dotter" med skulle kunna vara "Strimmor av hopp" av Ruta Sepetys som också hade kunnat bli en otroligt tung bok, men som innehåller kärlek och hopp som gör det hela mindre jobbigt. Dock är boken självklart inte helt fri från ångest. Den fick mig att tänka till.
Språket är mycket okomplicerat och det har så klart att göra med att det först och främst är en barnbok. Men jag tycker även att det passar historian. Monica Zak berättar historian precis som den är, en aning censurerad, men fortfarande rätt så grafisk och hemsk för att vara en barnbok. Det jag vill ha sagt är att hon använder orden för att beskriva hur det verkligen gick till och inte för att försöka skapa så vackra meningar som möjligt. Det kanske låter som att det blir någon tråkig faktabok,men så är det alls inte. Språket är perfekt för det hon vill berätta.
Något som tyvärr drog ner bokens betyg lite var en grej som jag gärna hade läst mer om. I boken är det nämligen så att alla har en egen nahual och det är typ som ett "låtsasdjur" som man bara själv ser och som hjälper en i livet. Jag tyckte att det var ett otroligt intressant koncept, men tyvärr fick man inte veta så mycket om det om jag hade hoppats. Men det var väl också det enda dåliga med den här boken.
Snälla,läs den här boken. Den är viktig, bra, intressant och dessutom inte alls tjock. Jag lärde mig i alla fall otroligt mycket och tyckte himla mycket om den!
Bästa med boken: Att den var så ärlig och att den fick mig att tänka efter
Sämsta med boken: Det där med låtsasdjuren.
LÄS DEN!
/Anna(:
Bokbytardagen
Igår var det bokbytardagen! Var det något som ni uppmärksammade? Det gjorde nämligen jag för första gången i mitt liv. Eller man kan kanske inte riktigt säga att jag deltog i bokbytardagen, istället deltog jag nog mer i ge-bort-några-böcker-du-inte-vill-ha-och-slipp-få-någon-tillbaka-dagen. Jag tog med mig några av de böcker jag inte kände behov av att äga längre till bokcirkeln och sedan sa jag att de fick ta vilka böcker de ville. Några böcker togs medan jag fick ställa några i bokbytarhyllan som finns på mitt bibliotek. Jag är glad över att bli av med de här böckerna, men ännu gladare att jag inte fick några tillbaka, hur konstigt det än låter. Jag har helt enkelt för mycket böcker att läsa och behöver egentligen inte fler.
Det här var i alla fall de böckerna jag gav bort. Anledningen till att jag gav bort "Tio Stationer" och "Överenskommelser" är för att jag har dubletter. De som fann nya lyckliga ägare igår var alla utom "Järnprinsessan" och "Tillsammans".
Bytte ni någon bok igår?
/Anna(:
Bok-till-film-tag
Wow, två videor på två dagar! Inte illa minsann! Jag blev taggad av Pia på Bookrelated och jag tackar och bockar så väldigt.
Nu är det min tur att tagga vidare och jag taggar:
Emelie (ni är slutar att ens bli förvånade längre)
Man (trots att det var längesedan hon bloggade. Jag saknar dig!)
Det finns typ en miljon till som jag vill tagga, men jag vill även att ni som jag taggat nu ska ha några att tagga så jag taggar inte fler :)
/Anna(:
Bokvänspaket (2)
Kvalitén är inte så megabra,men jag har hållt på och försökt att få det funka ett långt tag så jag orkar inte bry mig. Hoppas ni gillar den i alla fall!
/Anna(:
Trevlig video efter för mycket ledighet
Om ni känner att ni börjar sakna skolan en aning och vill lära er något bra en lördagskväll så kan ni ju alltid titta på videon jag tänker lägga in här nere. Jag hade tänkt säga att den kunde vara bra att titta på för tvåorna på gymnasiet eftersom de har nationella i engelska på tisdag, men sedan kom jag på att själva uppsatsskrivningen redan är färdig. Men videon var i alla fall lärorik och dessutom trevlig att titta på! Kan vi få det så här i skolan också?
Den här videon blev jag tipsad om på den HÄR bloggen som förresten är väldigt trevlig och mysig!
/Anna(:
Chanslös
Titel: Chanslös
Författare: Gail Carriger
Sidantal: 376
Betyg: 8/10
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Changeless
Serie: Del 2 i Parasollprotektoratet. Första heter Själlös.
EFTERSOM DETTA ÄR DEL TVÅ I SERIEN FINNS DET RISK FÖR SPOILERS OM NI INTE LÄST FÖRSTA.
Alexia är nu gift med Lord Maccon och hon har börjat anpassa sig till livet med varulvar. Dock inträffar ett nytt mysterium som Alexia måste ta tag i och försöka lösa. Alla övernaturliga varelser förlorar helt plötsligt sin övernaturlighet och blir precis som människor. Det börjar i London, men sprider sig sedan vidare längre upp i landet. Alexia måste ge sig av, och följa i sin makes fotspår, för att försöka ta reda på vad det är som orsakar allt det här.
För någon vecka sedan läste jag min recension på första boken och märkte att jag var måttligt imponerad av den. Jag tyckte att språket var en aning irriterande och att mysteriet löstes på ett dåligt sätt. Vilken tur då att författaren har förbättrats i andra boken!
Eftersom jag försökte få ihop en bra text och misslyckades bestämde jag mig för att skapa små rubriker över varför jag gillar den och sedan förklara under.
ALEXIA och LORD MACCON
Alexia är intelligent och sarkastisk, men hon är fortfarande bara en vanlig människa med dåliga egenskaper. JAG ÄLSKAR DET. Sedan är det underbart hur hon och Lord Maccon är när de är tillsammans. Det är liksom inte sådär puttnuttigt och perfekt utan de bråkar och tjatar på varandra, men det är ändå med en kärleksfull underton. Det känns friskt att läsa om ifall man är fast i YA-bubblan.
DE ANDRA KARAKTÄRERNA
För det första: hur underbar är inte Miss Hisselpenny? Visst, hon är typ lika intelligent som en skalbagge (fast jag vet inte, de kanske är intelligenta), men hon är ändå så himla underbar. Det är så roligt också att hon är kompis med Alexia för det blir så komiskt på något sätt. Alexia är typ i världens kris medan Miss Hisselpenny klagar över sina kärleksproblem. Systern är även hon underbar, på ett ytterst irriterande och störande sätt.
Sedan har vi även en ny karaktär i boken. Var det Madame Lefoux hon hette? I vilket fall som helst så gillade jag henne. Eller jag gillade när hon och Alexia hade några moments tillsammans. Förhoppningsvis är hon med i framtida böcker.
HUMORN OCH SPRÅKET
Tidigare störde jag mig på språket, men jag måste säga att det verkligen passar den här boken som hatten i handsken (ja, "hatten i handsken" råkade jag faktiskt skriva först. Men jag skyller på att de tjatar om hattar i boken tiden och låter det därmed stå kvar). Men språket är en aning humoristiskt och ibland även sarkastiskt och det gör att den här boken inte blir tråkig även om takten ibland är lite långsammare.
HANDLINGEN OCH MYSTERIET
Förra bokens mysterium tyckte jag löstes alldeles för lätt eftersom de bara råkade snubbla på svaret istället för att faktiskt lösa det. Så var det inte i den här boken. Här lyckades de faktiskt lösa gåtan #applåder# (jag hittade inte den där stjärnan man vanligtvis har på min laptop så jag fick ta hashtags) Något som var negativt med det var ju dock att jag redan hade listat ut de två sakerna som Alexia listade ut i slutet. De två viktigaste sakerna förstås. Och no me gusta förutsägbarhet. DOCK MÅSTE JAG GE ER EN LITEN VARNING. LÄS INTE BAKSIDAN OM NI KOMMIT UNGEFÄR HALVVÄGS EFTERSOM NI DÅ KOMMER FATTA SJÄLVA LÖSNINGEN. GÖR INTE SAMMA MISSTAG SOM MIG.
Annars tyckte jag att handlingen var bra och jag hade svårt för att lägga ner boken när jag väl började läsa. Hade kapiten varit kortare hade jag nog faktiskt aldrig ens lagt ner den. Långa kapitel är inte bra.
Förresten så var det lätt att komma in i boken trots att det var ett år sedan jag läste första boken. Jag kom genast ihåg alla karaktärer och sådär!
CLIFFHANGERN
Den där cliffhangern på slutet gjorde mig sugen på att börja läsa tredje boken DIREKT! Dock håller jag på att läsa ut alla mina rec-ex för tillfället så det kommer inte på fråga inom den närmaste framtiden.
Bästa med boken: Att den är originell och rolig med härliga karaktärer.
Sämsta med boken: Att man aldrig får veta vad mer som är speciellt med att vara själlös och att den faktiskt var lite förutsägbar.
Jag ursäktar för att jag verkar ha tappat förmågan att skriva recensioner och hoppas att förmågan har kommit tillbaka tills jag ska skriva en recension nästa gång. Kanske har jag drabbats av samma grej som de övernaturliga i England, vem vet?
Tack Styxx fantasy för rec-exet!
/Anna(:
Uppdaterad länklista!
Ungefär tusen år senare har jag äntligen uppdaterat min länklista och den här gången kan jag säga att den har vuxit rejält! Man kan typ scrolla för evigt i jakten på en ny bokblogg att följa eftersom listan är så lång. Jag måste dock säga att det gjorde mig en aning förvånad eftersom detta är ungefär alla bokbloggar jag följer och det visade sig vara en hel del.
Om jag ändå lyckats missa er (kan absolut ha hänt) så får ni gärna kommentera så lägger jag till er! Ni är ju allihop mina kompisar (även om ni kanske bara inte vet det än)!
/Anna(:
Tio små negerpojkar
Titel: Tio små negerpojkar
Författare: Agatha Christie
Sidantal: 183
Betyg: 9/10
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: And then there were none (det är i alla fall den titel boken har nu)
Tio människor som inte har någon relation till varandra bjuds ut till en ö för att antingen jobba där eller spendera tid med en gammal vän. När de kommer till ön möts de endast av de som sköter om hushållet och får besked om att den de väntar på ska anlända senare. Det händer inte och dessutom blir de 10 personerna fast på ön utan chans att ta sig därifrån. Sedan börjar alla dö. En efter en dör de och efter en noggrann genomsökning av ön förstår det att det måste vara någon i huset som dödar alla. Men vem är det och vem bjöd egentligen dit dem?
När ni läser titeln på den här boken vill jag först och främst meddela er om att detta är en gammal utgåva och om boken gavs ut på nytt skulle den troligtvis få ett annat namn. Så, nu när vi diskuterat titeln kan vi gå vidare.
Den här boken var FRUKTANSVÄRT bra och spännande. Jag fick den av min mormor förra året när hon skulle flytta och sedan dess har den suttit på min mammas bokhylla i hopp om att bli läst. Det som krävdes för att få mig att plocka upp den var TV-serien Sherlock som jag förälskade mig i direkt. Efter att ha sett färdigt de ynka sex avsnitten som finns av serien behövde jag mer. Jag krävde ett riktigt bra deckarmysterium. Eftersom jag vanligtvis inte läser deckare så fanns det inte särskilt många böcker i min bokhylla som kunde stilla mitt begär. Då kom jag plötsligt att tänka på den här boken och bestämde mig för att läsa den. Och vilken tur att jag gjorde det.
Jag satt som på nålar hela boken igenom och det tog mig ungefär bara två dagar att läsa ut boken. Något som är relativt kort tid för mig. Ända från början undrade man vem det egentligen var som hade bjudit dit dem och varför. Ännu läskigare och spännande blev det när en grammofonskiva plötsligt började spelas som avslöjade en hel del intressanta saker. Hela boken igenom satt jag och undrade vem mördaren var och hur hen bar sig åt. Självklart visade det sig att jag hade fel i slutändan och det är så en riktig deckare ska vara. Slutet var helt otroligt smart och inte alls som jag hade förväntat mig. Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat räkna ut det.
Att det var så många karaktärer var något som tyvärr gjorde det lite svårt. Jag ville verkligen försöka att lösa den här deckargåtan och det blev inte särskilt lätt när man var tvungen att hålla koll på tio olika personer, deras yrken och deras egenskaper. Det blev dock lättare efter ett tag eftersom folk försvann som på löpande band. Trots att det var lite jobbigt med så många karaktärer så tror jag inte att det hade fungerat med färre. Hade det varit färre hade det inte varit lika spännande och dessutom tror jag att det var meningen att man skulle bli förvirrad så att man inte skulle lista ut det allt för snabbt.
Titeln "Tio små negerpojkar" kommer ifrån att mördaren följer en sorts barnramsa för sina mord. Även det var otroligt intressant och läskigt och varje gång någon blivit mördad gick man tillbaka till ramsan för att se hur nästa person skulle bli mördad.
Språket i boken är inte något speciellt, men det menar jag på ett bra sätt. För att vara så pass gammal var den mycket lätt att förstå och boken hade inte varit alls lika spännande om man hela tiden hade hakat upp sig på svåra ord och krångliga meningar. Det enkla språket gav boken ett flyt som gjorde att man bara ville fortsätta läsa hela tiden.
Efter denna fantastiska bok läser jag hemskt gärna något mer av Agatha Christie och jag rekommenderar verkligen den här boken! LÄS DEN!
Bästa med boken: Att den var så oförutsägbar och spännande!
Sämsta med boken: Att det kanske var lite svårt att hålla reda på alla karaktärer
/Anna(:
Bokhyllebingo
Blev som sagt taggad av Lisa att göra den här taggen, men jag taggar ingen speciell för många har redan gjort den. Om ni vill göra den så kan ni säga att det var jag som taggade er :) Ursäkta att bilden blir suddig typ hela tiden också, måste sluta vifta så^^
/Anna(:
Lycklig
Hej allesammans!
För tillfället är jag otroligt lycklig, om än väldigt utmattad. I tisdags skrev jag upp för körkort och klarade det och igår körde jag upp och klarade det! Så himla skönt att äntligen vara klar. Det som var det absolut bästa när jag var klar med teorin var att jag faktiskt kunde sätta mig i en timme och läsa utan avbrott. Har varken haft tid eller lust att göra det under hela det här året och det gjorde mig så lycklig när jag ÄNTLIGEN kunde göra det. Nu vill jag mest läsa hela tiden och jag tror faktiskt att det har varit bra att jag varit ifrån böckerna så länge. Det har fått mig att förstå hur mycket jag verkligen älskar att läsa och att jag faktiskt behöver det för att vara riktigt lyckligt. 
Det här åt jag igår för att fira att jag klarade det! Bilden är tagen från min systers blogg, men hon läser aldrig min blogg så hon kommer aldrig märka att jag tagit den utan att fråga.
Igår var jag ute och åkte ENSAM med mina vänner och det var läskigt men samtidigt väldigt roligt! Dock känns det nästan lite trist att jag inte ska ta några fler körlektioner eftersom min lärare var så otroligt bra. Men okej, det här är ingen blogg där jag varje dag uppdaterar er om mitt liv så nu går vi vidare.
Det jag ville säga var i alla fall att om ni någon gång känner att ni inte har lust att läsa så gör inte det. Jag har inte läst ordentligt på flera månader och det har verkligen gjort mig sugen på att läsa igen och jag är bara så tacksam (om än lite stressad) över att jag har böcker som väntar på mig.
Något som varit lite roligt dock under det här året har varit att jag typ läst fler klassiker än vad jag någonsin gjort totalt i mitt liv tidigare. Förstår inte riktigt varifrån lusten att läsa klassiker kom ifrån, men jag har lydit min känsla och faktiskt läst några klassiker. Recension kommer förhoppningsvis på i alla fall en av böckerna!
Sedan kommer vi till det jag velat fråga ett tag nu, men det har känts för tidigt att fråga. Men nu orkar jag inte vänta mer. VILKA SKA TILL BOKMÄSSAN I ÅR?
Jag vet att ni kanske inte riktigt vet om ni kan komma, men om ni funderar på det kan ni ju alltid skriva det :)
HA EN SUPERBRA DAG!
/Anna(:
Två seriealbum (typ)
Här kommer två recensioner på "seriealbum" jag läst den senaste tiden. Anledningen till citationstecknena är att det ena egentligen inte är något serialbum utan mer en bilderbok.
Titel: Morris Lessmore och de fantastiska flygande böckerna
Författare: William Joyce
Om man, precis som jag, älskar böcker är det här en underbar bok. Den är fylld med underbart fina bilder och dessutom handlar den om böcker. Mycket bättre kan det inte bli. Så himla fin var den att jag faktiskt blev lite rörd och tårögd på slutet.
Jag har egentligen inte mycket mer att säga om den här boken än: om ni gillar böcker så MÅSTE ni läsa den här fina bilderboken. Man tror kanske från början att man inte ska bli berörd, men det blir man.
Tack för rec-exet Kabusa böcker!
Titel: Berättelser från Engelsfors
Författare/tecknare: Sara Bergmark Elfgren, Mats Strandberg, Kim W. Andersson, Karl Johnsson, Lina Neidestam
Författare/tecknare: Sara Bergmark Elfgren, Mats Strandberg, Kim W. Andersson, Karl Johnsson, Lina Neidestam
Berättelser från Engelsfors är något så ovanligt som en svensk mellanbok till en serie. Många amerikanska böcker görs till serialbum för tillfället och jag är inte helt såld på den idén. Jag har läst Twilight-seriealbumet och det blir liksom lite trist och de lyckas aldrig riktigt fånga boken ordentligt. Det är fördelen med den här boken. Den försöker inte återberätta någon av de tidigare böckerna, utan den innehåller istället småhistorier från samma värld. Vissa av dem hade man redan hört helt och fullt, men andra var nya. Min favorit var den om Adriana eftersom man fick veta mer om hur hennes historia verkligen gick till och dessutom fick man se det i verkliga bilder.
Något annat jag gillade otroligt mycket var de bilder som fanns innan varje ny text började. Jag älskade att spågumman presenterade varje liten historia och att man även fick som ett tarotkort som kapitelbörjan. Himla snyggt gjort. Själva illustrationerna gillade jag också i största allmänhet. Karaktärerna såg kanske inte riktigt ut som jag hade tänkt när jag läste, men det gjorde ingenting eftersom det var så himla snyggt gjort. Vissa bilder var en riktig fröjd att titta på.
Det här seriealbumet gick snabbt att läsa och jag njöt av det när jag läste. Kanske hade jag hoppats på liite mer intressanta historier, men jag tyckte att de otroligt vackra bilderna lyfte upp det hela och gjorde det mycket bra i alla fall!
Dock vill jag ge en liten spoilervarning: om ni inte läst "Cirkeln" och "Eld" ber jag er att vänta med att läsa det här seriealbumet eftersom det spoilar handlingen ibland.
Tack Rabén&Sjögren för rec-exet!
/Anna(:
Intressanta och kuliga saker
Två inlägg på en vecka, vad är det egentligen som håller på att hända med mig? Ja, jag orkar inte plugga inte till mitt prov om satslära så kanske är det därför. Här kommer i alla fall lite roliga saker som jag hittat och som jag vill visa.
Först och främst har Pia på Bookrelated världens mest awesomiga tävling och om det inte vore för att hon är så trevlig så hade jag inte tipsat om tävlingen eftersom jag själv vill vinna ;). I alla fall så fyller både hon och bloggen år och förstapriset är 200 kr på Adlibris medan andrapriset är 150 kr på samma ställe. Ärligt, hur himla bra är inte det eller? Dessutom behöver man inte göra något annat än att anmäla sig och det är himla gött eftersom jag är såå lat när det kommer till sånt!
Bilden är tagen från Pia och jag hoppas hon inte hatar mig för det
Sedan finns det en boktrailer som jag tycker att ni borde se och det är till boken Saeculum av Ursula Poznanski. Jag läste hennes förra bok "Erebos" och den hade ett sjukt intressant koncept och även om jag inte älskade den tyckte jag mycket om den. Jag är assugen på hennes nya bok. Den verkar läskig och cool och dessutom har den ett av världens kanske snyggaste omslag som ni kan se i slutet av videon.
Den 8:de april släpps The Hobbit på DVD och Blu-ray och om ni inte har sett den hoppas jag verkligen att ni köper den och ser den ( jag ska köpa den fast jag redan sett den)! Den var fruktansvärt bra och jag tyckte mycket om den.
"Timeriders" är en bok som inte fått mycket uppmärksamhet varken på engelska eller svenska,trots det tycker jag att den verkar hur intressant som helst. Den släpps den 14:de april och handlar om tidsresor - något jag blivit intresserad av sedan jag började titta på Doctor Who. Så här står det på baksidan av boken:
Liam OConnor skulle ha dött till havs 1912.
Maddy Carter skulle ha dött på ett flygplan 2010.
Sal Vikram skulle ha dött i en eldsvåda 2026.
Men bara några ögonblick innan döden skulle inträffa, dök någon upp på ett mystiskt sätt och sa: Ta min hand
Men Liam, Maddy och Sal blev inte räddade. De blev rekryterade av en byrå som ingen känner till och som bara har ett enda mål att rätta till felaktig historia. För det går att resa i tiden, och det finns personer som vill färdas bakåt i tiden och förändra det förflutna.
Det är därför Time Riders finns för att skydda oss. För att hindra tidsresandet från att förstöra världen
Maddy Carter skulle ha dött på ett flygplan 2010.
Sal Vikram skulle ha dött i en eldsvåda 2026.Men bara några ögonblick innan döden skulle inträffa, dök någon upp på ett mystiskt sätt och sa: Ta min hand
Men Liam, Maddy och Sal blev inte räddade. De blev rekryterade av en byrå som ingen känner till och som bara har ett enda mål att rätta till felaktig historia. För det går att resa i tiden, och det finns personer som vill färdas bakåt i tiden och förändra det förflutna.
Det är därför Time Riders finns för att skydda oss. För att hindra tidsresandet från att förstöra världen
Sedan vill jag tipsa om något som inte alls har med böcker att göra, utan bakning. Jag bakar själv inte superofta,men jag äter gärna kakor, läser bloggar om det och ser videor med folk som bakar. Det här är min absoluta favorit för tillfället. Rosanna, som hon heter, är hur gullig som helst med världens underbaraste personlighet och hon är dessutom duktig på att baka och dekorera kakor. Titta, vet jag! Även om ni kanske tror att ni inte gillar att se videor med folk som bakar.
Det var några roliga saker som jag hade att säga, kanske gör jag något mer sådant här inlägg någon gång!
/Anna(:
The Duff
Titel: The Duff
Författare: Kody Keplinger
Sidantal: 280
Betyg: 9/10
Originalspråk: Engelska
Serie: -
Bianca har en del problem i sitt liv, hennes mamma är aldrig hemma längre och när hon skickar skilsmässopapper hem till Biancas pappa bryter helvetet lös. Bianca försöker hantera allt som händer i hennes liv och det är då hon hamnar hos sin arbetspartner i skolan - Welsey. Bianca avskyr Wesley till en början eftersom han inte är något annat än en player. Ju mer hon lär känna honom märker hon dock att hon har fel.
Den här boken hade jag hört mycket om innan jag började läsa den och det gav mig såklart höga förhoppningar. Jag läste den i slutet av året i hopp om att få uppleva den där "Anna and the French Kiss"- känslan som jag upplevt ungefär ett år tidigare. Till en början gick boken dock helt åt andra hållet och jag fick istället vibbar av "Fifty Shades of Grey" (som jag faktiskt hade läst bara någon vecka tidigare och inte gillat). Jag var rädd att "Fifty Shades of Grey"-känslan skulle förstöra hela boken, men som tur var försvann det hela efter några sidor och jag blev faktiskt förvånad över den här boken.
Det som gjorde att jag till en början inte gillade den var för att de svor så himla mycket och använde sådana uttryck som Ana gjorde i "Fifty Shades of Grey". Som ni förstår var jag fortfarande lite skadad efter den boken och var orolig att jag aldrig mer skulle bli återställd. Dessutom tyckte jag att boken var alldeles för ytlig och klyschig till en början. Klyschigheten fortsätter dock genom hela boken, men jag måste säga att det inte var på ett dåligt sätt. Redan när man läste första sidan visste man hur det skulle sluta, men det gjorde inte mig särskilt mycket vid den tidpunkt då jag läste boken.
Att boken visade sig vara så mörk var något som faktiskt förvånade mig. Den var inte mörk som i supermörk och hemsk med personer som skär sig och sådant, men jag kände mig ändå lite obehaglig till mods i början. Bianca använder ju Wesley till en början bara för att fly från sina känslor och det som är jobbigt i hennes liv. Det var just den här delen som fick mig intresserad och verkligen talade till mig. Jag älskade att de flydde från något och de olika sätten man kan göra det på och så vidare. Det var det som verkligen gjorde den här boken speciell och omöjlig att lägga ifrån sig.
Karaktärerna är väldigt bra och även om Wesley är en aning klyschig så tycker jag ändå att han har en egen personlighet. Bianca är en väldigt stark karaktär och det tyckte jag också om. Sedan var hon ju en aning irriterande ibland, men vilken karaktär är inte det?
Boken var otroligt lättläst och jag läste ut den på bara några dagar (snabbt för att vara mig). När jag väl plockade upp den kunde jag omöjligt sluta läsa och jag måste erkänna att jag faktiskt fick lite "Anna and the French Kiss"-feelings. Den nådde inte samma standard som "Anna", men den var trots det riktigt bra. Klyschig som jag nog nämnt hundra gånger, men om man känner att man kan se förbi det så är den här boken faktiskt riktigt bra och jag läser gärna något mer av Keplinger. Hon gjorde mig inte besviken!
Bästa med boken: Att den var både lite mörk och ljus samtidigt
Sämsta med boken: Att den var lite väl förutsägbar
Passar för: Er som söker en härlig och lättsam contemporary
/Anna(:
Ett sånt där tjatigt inlägg
VARNAR FÖR ATT STYCKESINDELNING OCKSÅ VERKAR HA GETT UPP! JAG GER ALLA SOM KLARAR AV ATT LÄSA DET HÄR INLÄGGET UTAN NÅGRA SOM HELST ROLIGHETER I EN STOR BIT AV MIN HEMBAKADE CHOKLADKAKA MED KOKOSTOSCA SOM JAG BAKADE I HELGEN! DET SKA ALLTSÅ VARA STYCKEN,JAG ÄR INTE HEEELT EFTERBLIVEN (BARA LITE)
Vissa tänker säkert såhär nu: JAA, ett nytt inlägg från Anna! Medan de flesta säkert tänker såhär när de ser rubriken: Åhh,kan hon inte bara sluta skylla ifrån sig och skriva ett ordentligt inlägg någon jävla gång? NEEJ är svaret på den frågan.
Jag vill (där skulle det vara kursivt,men även det verkar ha försvunnit från blogg.se) faktiskt skriva det här inlägget för att förklara mig. Som ni säkert märkt den senaste tiden har uppdateringen inte varit på topp och jag har heller inte svarat på mina kommentarer. Den här gången kan jag i alla fall säga att det där med kommentarerna inte är mitt fel. Det är något fel på blogg.se så jag kan inte svara på dem. Jag har mejlat blogg.se idag och hoppas att de ska åtgärda problemet typ igår.
Anledningen till att jag inte gör några roliga inlägg är dock inte blogg.se:s fel. Mitt liv har varit och kommer fortsätta vara väldigt hektiskt ett tag framöver och jag har lagt märke till att jag helt enkelt inte kan lägga tid på läsning,även om jag skulle ha tid, när jag hela tiden är så uppe i varv. Jag håller på att ta körkort nu och varje gång jag är klar med läxorna och sätter mig för att läsa kan jag inte sluta tänka på att jag borde plugga körkortsteori istället. Därför slutar det ALLTID med att jag sitter i sängen och läser det istället för min vanliga bok. Mitt mål är att klara både teorin och körprovet på första försöket och för att lyckas med det måste jag lägga mycket tid både på att köra och läsa på. När jag lyckas med körkortet kommer förhoppningsvis uppdateringen bli bättre igen eftersom jag då kan koppla av.
Dessutom finns det något annat jag måste hinna med när jag inte pluggar och det är fiol och piano. I vår har vi en asrolig konsert där vi ska spela Sagan om Ringen, Pirates of the Caribbean, Gladiator och lite WoW-musik. De här låtarna är sjukt svåra och det gör att jag måste öva mycket vilket leder till ännu mindre lästid. Sedan spelar jag också piano och har spelat en rätt svår låt som jag fått lägga ner mycket tid på och det har också varit askul.
Nu tror ni kanske att jag ska beklaga mig över att jag inte hinner läsa (för ärligt, jag har inte läst något på typ hela året), men det tänker jag inte. Körkortet är något man endast gör en gång och jag försöker ändå liksom "njuta" av det eftersom det blir mycket roligare då (hoppas inte min mamma läser det här eftersom jag klagar på mig själv när jag kör hela tiden). Piano och fiol tycker jag är asroligt och jag vill bara ta vara på att vi faktiskt spelar de låtar vi spelar nu. Saker kommer helt enkelt emellan ibland och det är bara att acceptera det. Jag börjar läsa när jag känner att jag kan fokusera på det igen. När jag bara har skolarbete att fokusera på igen;) Det är liksom inte hela världen att jag inte läser hela tiden (även om min bokhylla med olästa böcker säkert tycker det) och jag känner på något sätt att ni, mina läsare, också borde ta åt er av det. Bara för att man några dagar inte läser behöver det inte vara en världskatastrof och en lässvacka av värsta sorten. Det bara är så ibland att man varken har tid eller lust och då borde man inte tvinga sig. Oj,vad djupt det blev nu.
Men det är inte som att bloggen kommer stå helt tom, tro inte det! Jag är tillbaka med ett nytt inlägg när ni minst anar det!
/Anna(:
