City of Ashes
Titel: City of Ashes
Författare: Cassandra Clare
Serie: The Mortal Instruments (del 2)
Sidantal: 453
Betyg: 9,5/10 (jag sparar 10an till City of Glass som jag har hört är bäst av de tre första)
Clary Fray just wishes that her life would go back to normal. But what's normal when you're a demon-slaying Shadowhunter, your mother is in a magically induced coma, and you can suddenly see Downworlders like werewolves, vampires, and faeries? If Clary left the world of the Shadowhunters behind, it would mean more time with her best friend, Simon, who's becoming more than a friend. But the Shadowhunting world isn't ready to let her go -- especially her handsome, infuriating, newfound brother, Jace. And Clary's only chance to help her mother is to track down rogue Shadowhunter Valentine, who is probably insane, certainly evil -- and also her father.
To complicate matters, someone in New York City is murdering Downworlder children. Is Valentine behind the killings--and if he is, what is he trying to do? When the second of the Mortal Instruments, the Soul-Sword, is stolen, the terrifying Inquisitor arrives to investigate and zooms right in on Jace. How can Clary stop Valentine if Jace is willing to betray everything he believes in to help their father?
Inte jag som skrivit texten.
Innehåller spoilers för de som varken läst första eller andra boken!
Först vill jag bara berätta en dålig sak med de här böckerna... De är väldigt svåra att fotografera pga sina glansiga omslag,men det är väl ungefär också det enda. Dock fann jag inte att Jace var riktigt lika rolig(det betyder ändå att han fortfarande är mer än 100 gånger roligare än vanliga mundanes) i den här boken som han var i City of Bones, men jag förstår samtidigt varför. I den här boken får man se en mycket mer känslosam sida av Jace och den gillar jag också väldigt mycket.
Den här boken var inte alls lika rörig som City of Bones för nu hade man ju lärt sig det mesta av den här komplicerade underbara världen och då var det inte så rörigt.
Jag gillar inte att Simon och Clary är ihop, jag tycker att de ska vara vänner och inget mer, detta kan möjligtvis ha något att göra med att jag tycker att Jace och Clary passar ihop, så när ska de sluta vara syskon? Jag väntar fortfarande och jag tror att jag kan ha kommit fram till någon lösning, den tänker jag däremot inte avslöja för er ifall jag har totalt fel(men det har något att göra med ärret som the Inquisitor nämnde som Jace har på sin skuldra/axel, och lite att göra med the Inquisitors familj).
Jag gillar att man lär känna fler personer i den här boken och jag gillar även att de personerna man känner från tidigare utvecklas, precis som personer i serier ska göra. Det är det som gör att man får känslan av att man känner de karaktärerna bättre än karaktärer i dethärärbaraenbok-böcker (finns det något bra ord för det?).
Den här boken är väldigt spännande och det händer hela tiden saker. Jag fann mig själv med att sitta och läsa och läsa och den här gången blev jag inte lika trött (jag blir lättare trött av att läsa på engelska för jag måste fokusera mycket mer) som jag blev när jag läste City of Bones.
Cassandra Clare måste ha gått någon kurs i "Hur man avslutar en bok på bästa sätt för att få läsaren att vilja kasta sig över nästa bok samtidigt som den vill kasta boken de just avslutat i väggen" för jag blir både jättesugen på att läsa City of Glass samtidigt som jag blir lite besviken på relationen mellan Clary och Jace (som vanligt).
Får jag bara lägga in att jag älskade delen i boken när Alec fick Fearless"runan" och höll på att avslöja lite grejer om honom och Magnus Bane(som jag förresten har börjat gilla väldigt mycket) som inte hade varit så bra om det kom ut direkt till hans familj.
Jag sitter här och funderar på om det är något mer jag borde säga,men jag har svårt att finna ord..
Bästa med boken: En omöjlig fråga. Allt ungefär.
Sämsta med boken: Att den är svår att fotografera( omslagen är ursnygga ändå)
Åldersgrupp den passar för: Lite äldre tonåringar. 14 och uppåt(med förutsättningen att man förs
/Anna(:
To complicate matters, someone in New York City is murdering Downworlder children. Is Valentine behind the killings--and if he is, what is he trying to do? When the second of the Mortal Instruments, the Soul-Sword, is stolen, the terrifying Inquisitor arrives to investigate and zooms right in on Jace. How can Clary stop Valentine if Jace is willing to betray everything he believes in to help their father?
Inte jag som skrivit texten.
Innehåller spoilers för de som varken läst första eller andra boken!
Först vill jag bara berätta en dålig sak med de här böckerna... De är väldigt svåra att fotografera pga sina glansiga omslag,men det är väl ungefär också det enda. Dock fann jag inte att Jace var riktigt lika rolig(det betyder ändå att han fortfarande är mer än 100 gånger roligare än vanliga mundanes) i den här boken som han var i City of Bones, men jag förstår samtidigt varför. I den här boken får man se en mycket mer känslosam sida av Jace och den gillar jag också väldigt mycket.
Den här boken var inte alls lika rörig som City of Bones för nu hade man ju lärt sig det mesta av den här komplicerade underbara världen och då var det inte så rörigt.
Jag gillar inte att Simon och Clary är ihop, jag tycker att de ska vara vänner och inget mer, detta kan möjligtvis ha något att göra med att jag tycker att Jace och Clary passar ihop, så när ska de sluta vara syskon? Jag väntar fortfarande och jag tror att jag kan ha kommit fram till någon lösning, den tänker jag däremot inte avslöja för er ifall jag har totalt fel(men det har något att göra med ärret som the Inquisitor nämnde som Jace har på sin skuldra/axel, och lite att göra med the Inquisitors familj).
Jag gillar att man lär känna fler personer i den här boken och jag gillar även att de personerna man känner från tidigare utvecklas, precis som personer i serier ska göra. Det är det som gör att man får känslan av att man känner de karaktärerna bättre än karaktärer i dethärärbaraenbok-böcker (finns det något bra ord för det?).
Den här boken är väldigt spännande och det händer hela tiden saker. Jag fann mig själv med att sitta och läsa och läsa och den här gången blev jag inte lika trött (jag blir lättare trött av att läsa på engelska för jag måste fokusera mycket mer) som jag blev när jag läste City of Bones.
Cassandra Clare måste ha gått någon kurs i "Hur man avslutar en bok på bästa sätt för att få läsaren att vilja kasta sig över nästa bok samtidigt som den vill kasta boken de just avslutat i väggen" för jag blir både jättesugen på att läsa City of Glass samtidigt som jag blir lite besviken på relationen mellan Clary och Jace (som vanligt).
Får jag bara lägga in att jag älskade delen i boken när Alec fick Fearless"runan" och höll på att avslöja lite grejer om honom och Magnus Bane(som jag förresten har börjat gilla väldigt mycket) som inte hade varit så bra om det kom ut direkt till hans familj.
Jag sitter här och funderar på om det är något mer jag borde säga,men jag har svårt att finna ord..
Bästa med boken: En omöjlig fråga. Allt ungefär.
Sämsta med boken: Att den är svår att fotografera( omslagen är ursnygga ändå)
Åldersgrupp den passar för: Lite äldre tonåringar. 14 och uppåt(med förutsättningen att man förs
/Anna(:
Kommentarer
Postat av: Malin
Betraktade högen med bibblo böcker i morse och konstaterade att jag inte orkar läsa City of Ashes nu. Efter att ha läst din recension är jag redo att kasta mig över den NU!
Postat av: Gudon
Recensionen innehåller lite spoiler, så du borde nog skriva att den innehåller det för de som inte har läst och vill ha något spoilat, och jag vill verkligen läsa om de här böckerna snart och City of Fallen angels :)
Trackback
