Titel: Miss Peregrine's Home for Peculiar Children

Författare: Ransom Riggs

Sidantal: 352

Betyg: 7/10

Originalspråk: Engelska

Serie: Ja, första delen

 

Jakobs farfar (morfar?) har under hela Jakobs uppväxt berättat om ett hem han bodde på  som barn där det fanns barn som inte var som alla andra. När Jakob var liten trodde han på historierna, men nu när han är tonåring tror han inte att de är något annat än sagor. 
  Men så en dag hittar Jakob sin farfar/morfar död i skogen och samtidigt ser han en mystisk varelse. För att bearbeta sorgen tycker hans psykolog att han ska besöka ön där barnhemmet sägs ligga och det bestämmer de sig för att göra. Väl där får Jakob veta sanningen om de mystiska barnen och han blir förvånad över vad han hittar.

Detta är en bok som blivit väldigt hypad, men som också fått en hel del blandad kritik. Själv har jag haft den stående i bokhyllan i nästan två år, men nu bestämde jag mig för att plocka upp den eftersom jag tyckte att den verkade passa för Halloween. Det gjorde den kanske inte riktigt, men jag är ändå glad att jag plockade upp den. 

 

Min första tanke när jag tänker på den här boken är: ROLIG. Inte på det sättet att man skrattar rakt ut, men idén är helt underbar och under hela tiden jag läste boken kunde jag inte tänka något annat än att den här bokens handling är superkul och superintressant. 

 

Det som gjorde mig intresserad av den här boken från första början är så klart bilderna. Bilder i böcker är så sjukt kul och mysigt att jag inte förstår varför fler böcker använder sig av samma koncept. Det är hur vanligt som helst bland barnböcker, men det finns inte alls lika mycket av det i YA. Att bilderna dessutom är riktiga gamla fotografier gör det bara ännu bättre för det gör att man börjar undra vad de här människorna egentligen hade för liv när de levde. Bilderna är det enda i den här boken som gör den någorlunda läskig ibland, bilderna kunde vara rätt så creepy. Problemet med bilderna var dock att man hela tiden längtade till att se nästa bild och då kunde ibland texten bli lite av en transportsträcka.

 

Miljön i den här boken är fantastisk och helt underbart bra beskriven. Ön har verkligen en mystisk känsla över sig och jag tycker verkligen att Ransom Riggs har lyckats beskriva en liten ö med liten befolkning mycket bra. Nu när vi ändå pratar om språket kan jag ju även passa på att nämna att språket var underbart. Språket tillförde mycket till boken och det var många gånger väldigt vackert. 

 

HANDLINGEN. Låt oss prata lite om den nu. Handlingen är den stora anledningen till att jag uppskattade den här boken så pass mycket som jag gjorde. När jag började den här boken hade jag egentligen aning om vad den skulle handla om och jag tror att det var bra. Därför ska jag försöka att inte nämna för mycket av det roliga i handlingen för er. I vilket fall så har den här boken jättemånga roliga element med både typ tidsresor och loopar och allt var bara så roligt uttänkt och så annorlunda från allt annat jag har läst tidigare!

 

Själva takten i boken är ändå rätt långsam, dock var det inte något som störde mig under mesta delen av tiden. När jag läste den här boken hade jag väldigt mycket i skolan och det gjorde att jag när jag väl läste så läste jag inte så mycket och därför tog det en månad att läsa ut den. På grund av detta så påverkades jag inte så mycket av att takten var rätt långsam. Den var dock inte seg så att jag aldrig var sugen på att plocka upp den. Det är inte "Brott och straff" vi pratar om nu. Ett minus var dock att kapitlen var milslånga och det är aldrig bra. 

 

Karaktärerna var bokens lite svagare punkt. Mot slutet kände jag efter för att se om jag verkligen brydde mig om karaktärerna och jag kände: nej, egentligen inte. Jag vet inte vad det var som gjorde att jag inte brydde mig om dem, men något var det och det var synd. Hade karaktärerna varit bättre och takten kanske lite snabbare så hade jag nog tyckt om den här boken ännu mer!

 

Bästa med boken: Den unika handlingen och fotografierna.

Sämsta med boken: Lite långsam ibland och sedan brydde jag mig inte direkt om karaktärerna.

 

/Anna(: