Författare: Selma Lagerlöf

Sidantal: 22

 

Varje gång jag hör Selma Lagerlöfs namn tänker jag på en gammal dammig svensk författare vars böcker jag absolut inte kommer tycka om. Men nu har jag läst en bok och några noveller av henne, och jag har hittils tyckt om allt! Det är tydligt att jag behöver släppa mina fördomar. 

 

Det finns tre anledningar till varför jag tycker så mycket om Selma:

1. Hon lyckas väva in övernaturligheter och folktro på ett bra sätt i sina texter

2. Hennes böcker/noveller har alltid bra budskap

3. Väldigt bra språk (även om det kan vara lite svårläst för att det är gammalt ibland)

 

Slutet fick mig att fundera väldigt mycket, först för att jag inte riktigt förstod, men sedan för att det var ett väldigt tankeväckande slut. 

 

Förutom lite skrämmande stämning så var det inte särskilt mycket fokus på att det skulle vara läskigt. Jag fick istället känslan av att det handlade om kvinnans frigörelse, och hur svårt det var. Det här var en bra novell som jag gärna läser om (och då med rätt förväntningar).

 

Titel: Tjänsteanden

Författare: Selma Lagerlöf

Sidantal: 27

 

"Tjänsteanden" handlar om en skomakarlärling som vill hjälpa sin lärare att få en tjänsteande som kan ge en vad man vill. Men när lärlingen väl har fått tag i tjänsteanden så märker han att inte gärna vill göra sig av med den. 

 

Stämningen i den här novellen var P.E.R.F.E.K.T och så oktoberig. Om man vill läsa den här novellen ska man absolut passa på att göra det under hösten.

 

Även här lyckas Selma få in folktron och jag erkänner att jag är en sucker för det. Lite som dåtidens "Supernatural", fast snällare. Hur kan det inte bli bra? 

 

Trots att jag inte riktigt greppade budskapet i den här novellen (men jag känner att det finns ett) så tyckte jag riktigt mycket om den,och jag bara känner att jag måste läsa något mer av Selma Lagerlöf!

 

Titel: Huset Ushers undergång

Författare: Edgar Allan Poe

Sidantal: 34

 

Jag har tidigare läst två noveller av Edgar Allan Poe och tyckt om båda. Kanske inte älskat, men tyckt om. Det är därför jag är så förvirrad nu. Jag gillade verkligen inte alls "Huset Ushers undergång".

 

Först och främst tog det tre (!) dagar att läsa ut den här novellen som är på dryga trettio sidor. Jag kunde verkligen inte fokusera på handlingen, och jag tror att det mest hade med språket att göra. Meningarna är över lag väldigt långa, och i dessa långa meningar finns det dessutom en hel del jobbiga och ovanliga ord. Två saker som alltid bidrar till att jag har svårt att koncentrera mig på en text.

 

Sedan hjälpte det ju inte heller att handlingen var, enligt mig, utrist. De första tre fjärdedelarna av novellen handlar om typ ingenting, och i den sista fjärdedelen hände allt, men inte ens det var särskilt intressant.

 

Jag måste erkänna att det enda sätt den här novellen lyckades skrämma mig på var genom att avskräcka mig från att läsa mer Poe inom den närmaste framtiden.Den hade garanterat en skrämmande stämning, men den gick tyvärr förlorad på mig eftersom jag hade så svårt att fokusera. 

 

/Anna(: