Titel: Frestelser
Författare: Sara Shepard
Sidantal:230
Betyg: 6/10
Serie: Pretty Little Liars (del 5)
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Wicked
Spoilervarning för de som inte läst de tidigare delarna!

Alis mördare sitter bakom lås och bom och A har äntligt slutat skickat meddelanden. Det är i alla fall vad Aria,Spencer, Hanna och Emily tror.
Men det dröjer inte lång stund förrän A börjar skicka meddelanden igen, och tjejerna är i precis samma trubbel som tidigare. Det handlar om killar, hemligheter och andra tonårsproblem.

Jag hade så höga förväntningar på den här boken. Jag längtade efter den så himla mycket, men innerst inne visste jag nästan att den nog inte skulle vara lika bra som de fyra första böckerna. För allt börjar ju på sätt och vis om igen. Böckerna hade ju kunnat sluta efter den fjärde, men istället börjar man om med nästan exakt samma idé.

Den här boken är inte alls lika spännande som de tidigare. Den nya A är inte lika hård och grym som den första A och jag är bara besviken. Fast nu måste vi tänka på att mina förväntningar var skyhöga. Så den var alltså inte dålig, bara inte alls lika bra som jag hade hoppats.
Men cliffhangern i slutet av boken gör att jag absolut längtar efter fortsättningen!

Dessutom blev jag inte särskilt glad heller när Ezra aldrig kom in i handlingen. Hoppas verkligen att han kommer i någon av de senare böckerna. Det kändes också som att karaktärerna var löjligare i den här boken än vad de varit i de tidigare. Men kanske har jag blivit påverkat av TV-serien (som jag förresten älskar, till skillnad mot vad jag gjorde i början).

Bästa med boken: Jag gillar fortfarande själva konceptet med A, även om den nya A inte är lika bra än. Sedan så gillar jag karaktärerna också.
Sämsta med boken: Att det känns som att allt helt plötsligt bara börjar om igen.


Om några dagar kommer det förhoppningsvis en recension på Dandy, och jag kommer inte vara nådig. Bara så ni vet! Är det hemskt av mig att längta?

/Anna(:

Angels on the moon- Thriving Ivory

Jag hörde den här för första gången för några veckor sedan på Andréas blogg, och jag älskar den!

/Anna(:

Förlåt att det var längesedan jag uppdaterade. Jag hade tänkt skriva en recension på Frestelser,men det blev aldrig av. Tidigare i veckan hade jag fullt upp med att plugga till franskaprovet, och nu i helgen har jag fullt upp med att öva inför matteprovet. Dessutom ska jag lämna in en novell på fredag, och det går inget vidare om man säger så..

Så ni får ett citat som tröst för att jag är ganska kass på att uppdatera för tillfället(dessutom får ni en sjukt snygg bild, vem som helst skulle förlåta mig efter det!).


"Are you- Ragnor Fell? The warlock?"
Magnus took the pipe out of his mouth."Well, I'm certainly not Ragnor Fell the exotic danser."

Från City of Glass. Sebastian och Magnus s.163

Jag älskar verkligen Magnus Bane i City of Glass!


När jag tänker på Magnus så kan jag inte låta bli att få fram bilden av Tyler Blackburn (han spelar Caleb i Pretty Little liars). Han skulle passa perfekt, om de gjorde lite små justeringar med hår och sådana där småsaker. Det är i varje fall vad jag tycker.

/Anna(:

Titel: City of Glass
Författare: Cassandra Clare
Sidantal: 541
Betyg: 10/10
Serie: The Mortal Instruments (del 3)
Originalspråk: Engelska
Spoilervarning för de som inte läst de tidigare delarna!

För att kunna bota sin mamma måste Clary resa till Idris. Men Jace vill inte att hon ska följa med, det skulle bli alldeles för farligt för henne.
Självklart reser hon ändå, utan att Jace får veta. Jace är redan i staden och det är Simon också, Clarys bästa vän, och en vampyr. Vampyrer får egentligen inte vistas i staden, och absolut inte en vampyr som kan gå runt i solljus. Så han fängslas, något Clary inte får reda på.
Ett krig är också på gång. Valentine kommer, om han lyckas hitta det han letar efter, kunna döda alla Shadowhunters på en gång. Något som absolut inte får hända, och som måste stoppas omedelbart.
Och kommer Jace och Clary kunna hålla sig på lagom avstånd ifrån varandra?

För en gångs skull är inte det svåraste med hela recensionen att skriva sammanfattningen. Det svåraste är att säga vad jag tycker om den. Det kanske ni förstår eftersom det faktiskt var en vecka sedan jag läste ut den och en recension kommer först nu.
Jag har funderat i över en vecka på vad jag ska skriva och jag vet fortfarande lika lite som när jag läste ut den.

Det fanns nästan inte en tråkig stund i hela boken, det var flera kvällar som jag låg vaken alldeles för länge och läste för att jag faktiskt inte kunde lägga ner boken. Och det händer faktiskt inte särskilt ofta när det gäller mig, jag brukar kunna behärska mig och lägga mig i tid.
Dessutom grät jag väldigt mycket i slutet(även tidigare), både för att det var fint och sorgligt. Det brukar jag inte heller göra (fast jag måste erkänna att jag gråtit oftare på senare tid).

Största delen av den här boken utspelar sig i Idris, något jag gillar eftersom man bara fått höra om staden tidigare. Det känns roligt att läsa om när Clary upplever staden för första gången.


En hel del avslöjas i den här boken, och jag känner mig stolt för att jag faktiskt hade listat ut det mesta som skulle hända (anledningen till att jag känner mig stolt är för att jag oftast är värsta nooben när det gäller sådant och sällan lyckas lista ut de mest uppenbara sakerna förrän det står skrivet.).

Karaktärerna i den här boken är så himla bra, jag älskar allihop. Mer än förut till och med. Jag gillar att Magnus Bane får mer plats, fast han får fortfarande gärna ta mer plats. Utan alla de här superbra karaktärerna hade antagligen boken inte alls varit lika bra som den faktiskt är.

Jag älskar slutet eftersom det är i stort sett perfekt, tyvärr gör det mig inte så sugen på att läsa nästa bok. Anledningen? Nästa bok kan inte bara vara perfekt och alltså måste det skapas en hel massa nya problem. Så det är inte något fel på hur boken slutar (absolut inte), det är bara det att man vill behålla det som det är just nu. Perfekt.

Som ni märker så vet jag faktiskt inte vad jag ska säga om den här boken. Jag skriver inget som är vettigt överhuvudtaget.
Men om jag ska sammanfatta den: Den är hjärtskärande, spännande, fin, rolig, underbar, hemsk, känsloframkallande m.m.

När jag hade läst ut boken blev jag väldigt sugen på att beställa hem alla böcker och börja läsa om dem direkt. Jag saknar redan alla i boken och jag tänker på dem i stort sett varje dag.

Nu ska jag sluta skriva, för det här kommer aldrig bli någon bra recension, hur mycket jag än försöker. LÄS DEN!

Bästa med boken: Allt?
Sämsta med boken: Jag tänker och tänker, men jag vet inte. Problemet är att jag är inte säker på om jag verkligen ska sätta en 10:a. Kanske är det för att jag så sällan ger 10:or?

Om ni fortfarande inte förstått: LÄS SERIEN!

Och ursäkta för att mina recensioner alltid är för långa för att någon ska orka läsa dem..
/Anna(:

Nu har jag fått en ny bokcirkelbok igen, denna gång är det Dandy av Andreas Carlsson.


Jag är inte helt sugen på att läsa den,  men det kan ha att göra med att jag har lite förutfattade meningar med tanke på att det är Andreas Carlsson som skrivit den. Han sysslar ju med musik.. Fast man kan ju vara bra på att skriva ändå, det är inte det jag menar. Faktiskt så vet jag inte vad jag menar.. Men den är förhoppningisvis bra!
Vad jag inte visste var att det tydligen finns fyra olika omslag.

/Anna(:

Redeeming love- Amy Stroup

/Anna(:

Jag vet att jag är en aning försenad med miljöutmaningen, men jag har varit lite upptagen. Fast den största anledningen har varit att jag inte riktigt haft någon bra idé. Sedan så gick september så fort att jag inte hann fundera ut något innan oktober redan hade börjat.

Men nu har jag äntligen en idé!

 Sluta köpa produkter som innehåller palmolja.

Det är det enda ni behöver göra denna månad(inte för att det är det lättaste,men ändå). Det kräver alltså att ni börjar titta på innehållsförteckningen på det mesta ni köper (mjölk behöver ni inte titta på). Om produkten innehåller palmolja brukar det ofta stå: Vegetabiliska oljor (palmolja), eller så står det bara palmolja. Tyvärr kan produkten innehålla palmolja utan att vi vet det eftersom de ibland bara skriver vegetabilisk olja/fett.
 Jag kan lova er att detta faktiskt inte är världens enklaste uppgift eftersom i stort sett allt innehåller palmolja nu för tiden.

Varför ska man då inte köpa produkter med palmolja i?
Jo, nämligen för att de som odlar palmolja skövlar regnskogen för att ha någonstans att plantera sina palmer. Detta leder till att en stor del av regnskogen försvinner, något som påverkar jorden väldigt negativt. Dessutom försvinner en massa djurs hem, speciellt orangutangernas. Orangutangerna har ingen annan stans att ta vägen när deras skog skövlas och det gör att de dör. På grund av palmoljan hotas orangutangerna av utrotning.

Vi i Sverige importerar ca 44 000 ton palmolja om året.



Jag tycker i alla fall att det är himla sorgligt och jag gör mitt absolut bästa för att inte köpa palmolja.

/Anna(:

Antal lästa böcker: 2 (jag trodde inte att det kunde bli värre än förra månaden, tydligen hade jag fel. Det känns som att jag läser mindre och mindre för varje månad som passerar..)
 
Antal lästa sidor: 587 (fast jag har faktiskt läst några hundra  i City of Glass också.

Jämförelse med augusti: Förra månaden läste jag 3 böcker och 979 sidor. Då var jag missnöjd med det, men jag är ännu mer missnöjd med hur lite jag läste den här månaden.

Antal svenska böcker: 2
Antal engelska böcker: 0

Bästa bok: Här måste jag absolut välja Fyra dagar, fyra nätter som var riktigt bra och som verkligen berörde mig.


Sämsta bok:  Denna månad kommer jag inte välja någon sämsta bok eftersom jag faktiskt inte läste någon bok som var dålig.

Bästa bokrelaterade upplevelsen: Bokmässan i Göteborg utan tvekan! Det var väldigt roligt att se vad det egentligen handlar om.

Alla lästa böcker i september:
Fyra dagar, fyra nätter- Morgan Matson
Habib: Borta bra,hemma bäst- Douglas Foley

Var eran månad bättre än min rent läsmässigt? Det hoppas jag verkligen!

/Anna(:

Och plötsligt finns det en egentagen bild, dock inte tack vare mig, utan tack vare mamma.
Titel: Habib: Borta bra,hemma bäst
Författare: Douglas Foley
Sidantal: 239
Betyg: 7/10
Serie: Habib (del 8)
Originalspråk: Svenska

Paris kanske äntligen kommer tillbaka till Sverige igen eftersom hennes pappa inte lyckades få något jobb i hemlandet. Eller har hon blivit uppäten av valen som Habib drömde om i sina drömmar? Tänk om hon inte kommer hem bara för det.
Habib har inte fått något brev från henne på länge och fruktar nu det värsta.
Dessutom har Zumo blivit kidnappad, men vem kan vara så elak och göra något sådant, eller har Zumo kanske gått och drunknat i sjön?

Anledningen till att jag inte har någon egentagen bild är denna: För flera veckor sedan, när jag läste ut boken, tog jag några kort. Mitt kamerabatteri dog några sekunder efter det och tydligen sparades inte några av bilderna.
När jag upptäckte detta hade jag redan lämnat tillbaka boken (eftersom det tar ca 2 veckor för mig att bara ta ur batterierna ur kameran och sätta dem i laddaren. Sedan ska de laddas också!).
Idag lånade jag boken igen eftersom jag verkligen blev sugen på att skriva en recension.
Vad tror ni händer då? Jo, kameran dör igen och självklart sparas inte bilderna.. Det fattar jag denna gång eftersom jag lär mig av tidigare misstag. Därför lånar jag mammas kamera. Tyvärr hade hon inget minneskort i och bilderna är alltså sparade på kameran. Jag har ingen aning om hur man får ut dem därifrån eftersom det tydligen inte fungerar med det vanliga sättet. Och nu är det för mörkt för att kunna fixa en bra bild. Så, jag kanske lägger in en egentagen bild imorgon. Men just nu är jag bara förbannad och frustrerad(det är förresten inget ovanligt just för tillfället, att jag känner mig på det sättet alltså).

Över till boken. Jag har kommit på efter den här senaste boken att jag nog faktiskt verkligen gillar Habib. Han har så himla sköna och igenkänningsbara tankar. Flera tankar han skriver om är sådana som de flesta upplevt någon gång, och kan relatera till.Fast han tänker även de mest absurda tankar.
Om jag ska vara ärlig så är nog detta den bästa boken om Habib hittills.

Habib ger sig även ut på ett äventyr senare i boken som jag tycker är roligt att läsa om. Lite spännande också för den delen.

Man läser ju också Habibs dagbok som han skriver på datorn, det tycker jag känns för han använder mycket slang och så. I den här boken är det faktiskt positivt.
Något annat jag gillar är hans mormor och farmor. Farmorn(tror jag det är) är väldigt tuff och rolig. Mormorn är också rolig, även fast hon inte är med så ofta. Speciellt när hon ber Habib att inte svära.

Även om dessa böcker faktiskt riktar sig till lite yngre personer så har jag inga problem att uppskatta dem. Dels kan det ha att göra med att Habib är väldigt brådmogen,men det har nog även att göra med att böckerna faktiskt är roliga och bra.
Sedan så går de ju snabbt att läsa också, något som kan vara skönt ibland.

Så mycket mer har jag väl inte att säga. Karaktärerna är bra och handlingen mysig.

Bästa med boken: Habibs alla tankar om livet.
Sämsta med boken: Jag vet faktiskt inte( detta kan ha att göra med att det var ca tre veckor sedan jag läste ut den och inte riktigt kommer ihåg).


Förresten så ska jag se till att skärpa till mig. Jag måste skriva en miljöutmaning och det fort. Dessutom måste jag blogga om september som läsmånad (tro mig, ni vill inte veta).

/Anna(:

Ehm, det går utför med bloggningen just nu, jag skyller på skolan. Ursäkten som alltid funkar. Den här veckan har jag inte tid till något, förutom att plugga förstås.
Men Veckans musik är inte något man bara hoppar över!

Hey na na- Katie Herzig

Så varför tar jag den? Jo, den är väldigt bra, plus att den var med i en helt underbart rolig scen i senaste Pretty Little Liars-avsnittet. Ett av mina favoritklipp hittills.




Här är det lite spoilervarning ifall man inte sett de tidigare avsnitten.

/Anna(: