Författare: Cassandra Clare

Sidantal: 424

Originalspråk: Engelska

Jag har hört rätt mycket dåligt om den här boken, och gick därför in med förväntningen att den troligtvis inte skulle vara särskilt bra. Att jag inte förväntade mig för mycket tror jag var bra eftersom jag då istället blev positivt överraskad. Den här var inte alls så dålig som jag hade trott, men den levde samtidigt inte riktigt upp till de tidigare böckerna i serien - något som jag hade förväntat mig.

 

Början av boken tyckte jag var otroligt långsam. Cassandra Clares böcker brukar alltid vara lite långsammare i början för att sedan bli mer actionpackade mot slutet, men när nästan halva boken passerar utan att något egentligen händer så börjar man ju undra. När det dock sedan väl hände något så skedde ALLT på en och samma gång. Om det hade varit en mer jämn spridning på händelserna så tror jag att början hade varit mer intressant.

 

Karaktärerna var som vanligt väldigt bra och jag gillar att se hur och att de utvecklas, alla utom Jace. Jace har alltid varit min absoluta favoritkaraktär, men i den här boken sjönk han lite i mina ögon. Jag märkte att han knappt har utvecklats något sedan seriens början, och jag blir så trött på att han inte ens har fått lite bättre självförtroende. Clary nämner hela tiden - det är faktiskt nästan det enda hon säger till honom - att hon aldrig kommer lämna Jace och att hon älskar honom. Trots hennes eviga kärleksförklaringar verkar Jace aldrig förstå och det irriterar jag ihjäl mig på. Om han fortsätter så här i femte boken finns en risk att jag själv kliver in i boken och skakar om honom. 

 

Alec och Magnus däremot. Ge.Mig.Mer. De var knappt med något i boken, men varenda liten sekund de hade en scen i boken tillsammans var jag tvungen att läsa långsammare och riktigt njuta. De var hur gulliga som helst och jag hoppas på att få se mer av dem i nästa bok.

 

Slutet var tyvärr inte riktigt min favorit heller. Det var väldigt utdraget och blev till slut lite tråkigt istället för spännande. Att det sedan slutade som det gjorde var jag inte heller särskilt lycklig över. Det känns som att det som hände var så himla typiskt och har redan skett flera gånger i de tidigare böckerna. Jag hade föredragit lite variation. 

 

Något som jag dock älskar med den här serien i allmänhet och den här boken i synnerhet är mytologin. Väldigt mycket av det som händer (som Mark of Cain och en viss karaktär) är kopplat till riktiga saker tagna från Bibeln och jag älskar det. Visst är det kul när en författare hittar på en värld helt själv, men inget slår när de använder sig av mytologi som redan existerar.

 

Jag upplevde inte heller att den här boken var lika rolig som de tidigare. Jag markerade knappt några roliga citat, och i de tidigare böckerna har jag nästan fått köpa hela bokhandelns citatlappslager för att täcka alla roliga citat. Jag antar att det kanske mest beror på Jaces tillstånd under 90 procent av boken, men ändå. 

 

 

Bästa med boken: Alec och Magnus förhållande och mytologin

Sämsta med boken: Långsam början och slut, och Jaces ickeutveckling

 

/Anna(:

Författare: Louis Sachar

Sidantal: 206

Betyg: 8/10

Originalspråk: Engelska

Originaltitel: Holes

 

Den här boken har jag varit intresserad av ett tag, men anledningen till att jag överhuvudtaget plockade upp den nu var för att jag ville ha med mig en bok på flygresan med korta kapitel och som jag inte skulle gråta blod över ifall jag råkade skada själva boken lite medan den var nerpressead i min väska. Därför föll valet på "Ett hål om dagen". Som ni vet ÄLSKAR jag korta kapitel och det gjorde att jag flög igenom den här boken (med lässvackemått mätt. Det tog ju BARA två veckor att läsa ut den och den hade knappt 200 sidor.Som sagt, jag flög igenom den...). 

 

Handlingen tycker jag är det absolut starkaste med den här boken. Den är till en början sjukt intressant och jag älskar tiden de spenderar på lägret, trots att de nästan bara gräver hål. Det är dock intressant att fundera över varför de faktiskt gräver de här hålen. Handlingen tyckte jag tyvärr inte var lika intressant mot slutet, men den var inte så ointressant att boken blev tråkig. 

 

Den här boken är dessutom väldigt smart skriven. Vissa kapitel fokuserar t.ex. enbart på en livsfarlig ödla som bor i öknen, eller på något som hände i staden innan staden blev öken . Man får reda på massa viktiga smådetaljer som gör att man till sist sitter och håller andan varje gång någon ens nämner solrosfrön eller persikor eftersom man har fått en förklaring tidigare i boken som gör att de här objekten knyts samman med något annat. Min förklaring suger säkert, men det var sjukt smart gjort och gjorde boken spännande trots att handlingen kanske inte är den mest actionfyllda. Man känner att författaren tänkt igenom handlingen i den här boken innan han satte sig och skrev den och jag uppskattar det väldigt mycket.

 

Karaktärerna är bokens svagare del. Karaktärerna är trevliga, men man vet inte särskilt mycket om dem. Samtidigt som jag läste den här boken tittade jag nämligen även på TV-serien "Orange is the New Black" och jag kunde inte annat än se likheterna och skillnaderna mellan de båda, eftersom handlingarna på sätt och vis är lite lika varandra. Det jag märkte då var att man inte visste mycket alls om karaktärerna i den här boken, inte ens huvudkaraktären. Det är synd, men handlingen vägde upp det så det påverkade mig inte särskilt negativt. 

 

Bästa med boken: Hur välgenomtänkt handlingen kändes och alla små detaljer som knöt ihop nutid och dåtid. 

Sämsta med boken: Att man inte lärde känna karaktärerna.

 

/Anna (:

 

Tack ännu en gång till alla er som deltagit i Läs-A-Loten, det var sjukt roligt!

 

Totalt antal lästa sidor: 455

 

 

 

/Anna(:

 

 

Förutom böcker tycker jag också väldigt mycket om TV-serier, så i två (eventuellt tre) delar kommer jag att tipsa om TV-serier som jag tycker om och rekommenderar till er! Hoppas ni hittar någon TV-serie som ni vill se efter det här. 

 

/Anna(:

Jag spelade egentligen in en video igår, men ljuset var helt sämst så jag bestämde mig för att inte lägga upp den videon. Därför får det väl tyvärr bli en skriftlig uppdatering. Förhoppningsvis kan jag göra en videosammanfattning i slutet av Läs-A-Loten!

 

Den bok som jag spenderat hela Läs-A-Loten med hittills är denna:

 

 

Emmes och Zozzos blogg: Bokzoem

 

Tid: Mån 14/4 00.00 - Lör 19/4 23.59

 

Måste delta i Läs-A-Loten

Måste ha skrivit minst en "uppdatering" om era framsteg antingen på blogg, twitter eller instagram. Använder ni Twitter eller Instagram, använd hashtaggen: #läsalotpåsk

Skriv i det här inlägget att ni är med i Läs-A-Loten och tävlingen.

Ni kan bara vinna på ett ställe, men det blir som en gemensam lotthög, så om ni inte vinner hos mig kan ni fortfarande bli dragna hos Zozzo och Emme.

 

Vinsten är en bok/böcker på Book Depository för högst 100 kr.

 

 

/Anna(:

 

 

Tänkte att det skulle bli lite trevligare stämning på bloggen (fy vad det lät hjärtlöst,men ni förstår vad jag menar), så här kommer en book haul som jag hoppas att ni ska tycka om! :)

 

/Anna(:

Det här har ingenting med böcker, filmer eller musik att göra, men jag vill skriva om det i alla fall. Så att ni som sagt ska veta. Det här har med mitt privatliv att göra, men jag känner ändå att jag vill dela det med er eftersom det förklarar varför jag varit väldigt nere den senaste tiden. 

 

Förra veckan var min familj i London, och när vi kom hem var båda våra katter borta och vi fick snart veta att vår äldsta katt, Findus, inte hade varit hemma på ett långt tag. Vi gick ut och letade efter honom, men trodde att han skulle komma hem snart, eftersom han alltid kommer hem. Han gjorde dock inte det och en morgon väcktes jag av att telefonen inte slutade ringa. Jag gick till slut upp och svarade och min mamma sa att min syster hade hittat Findus och jag förstod direkt att han var död. Han hade blivit överkörd. Under alla de elva år som han har bott hos oss så har han alltid aktat sig för vägen, men den här gången klarade han sig inte. 

 

Det värsta var att jag aldrig fick säga hejdå. Sista gången jag såg honom var samma dag som vi åkte till London. Jag hade en känsla då att det kanske var sista gången jag såg honom, men det var den där känslan man alltid får innan man åker bort ett långt tag. Den känslan där man tänker "tänk om planet störtar och det här är sista gången jag ser honom". Skillnaden den här gången var att känslan visade sig vara korrekt. Jag skulle aldrig mer få se honom, åtminstone inte i livet. Allt kom dessutom så plötsligt. Ena dagen var han bara bortsprungen, nästa var han död. Dessutom hade jag aldrig förväntat mig att det var han som skulle bli påkörd. Han som alltid aktade sig för vägen. 

 

Vissa som kanske aldrig haft husdjur förstår kanske inte hur det kan vara så hemskt att förlora ett husdur, men Findus var min familjemedlem i mer än elva år. Jag har vuxit upp med honom och han fanns alltid där för mig om jag bara ville bli tröstad utan att behöva prata om det. 

 

Det är bättre nu, en vecka senare, men då och då kommer jag på saker som han gjorde och som han aldrig kommer göra igen. Ibland går jag till dörren för att se om han vill in, och häromdagen slog det mig att jag nu kan fylla nedersta hyllan av min bokhylla med böcker eftersom det inte längre är någon risk att han kissar på böckerna. Tidigare ville jag fylla den nedersta hyllan, men det vill jag inte längre.  

 

Som tur var kom i alla fall min andra katt hem efter några dagar och jag antar att man får glädja sig åt det man har, men jag kommer aldrig glömma katten som jag växte upp tillsammans med. Vila i frid, Findus. Jag älskar dig så mycket.

 

 

Mitt uppehåll från bloggen blev verkligen inte långvarigt - allt på grund av att den här veckan bara fortsätter att gå utför. Det som jag ska berätta nu berör dock er också och jag tänkte att ni säkert ville veta, om ni inte redan gör det. 

 

Idag fick jag ett mejl från Amazon och det handlade kort sagt om att man inte längre kommer kunna använda sig av den fria frakten när man handlar över 25 pund. Istället kommer man behöva betala för frakten och ju mer man köper desto dyrare blir den. Amazon.co.uk är en hemsida som jag använt några gånger, speciellt när jag har köpt tv-serier eftersom de alltid är mycket billigare än CDON. Tidigare har man alltid behövt handla för 25 pund för att få gratis frakt och det har jag varit okej med, men den här ändringen är jag inte alls nöjd med. 

Det här är texten jag fick i mejlet från Amazon:

 

/Anna

Det var typ en mindre evighet sedan jag skrev något här och anledningen har varierat de senaste veckorna. Först berodde det på att jag hade så himla mycket att göra i skolan, sedan berodde det på att jag var så sjukt lycklig att jag inte hade lust att skriva - främst för att jag befann mig i London - och de senaste dagarna har det berott på att jag varit så olycklig att jag inte har haft lust att skriva. Igår hände nämligen något väldigt tragiskt och oväntat och därför vill jag bara att ni ska veta att jag hade tänkt att skriva ett riktigt blogginlägg igen, men efter det som hände vet jag inte när det kommer ske. För tillfället använder jag mig av datorn och läxorna som tidsfördriv och för att hålla mina tankar borta från det jag inte vill tänka på. Därför kan det hända att jag faktiskt sätter mig ner och skriver ett inlägg snart med hoppet att trycka bort tankarna - i alla fall tills jag går och lägger mig, då de garanterat hinner ifatt mig igen. 

 

Som sagt, jag kommer tillbaka på riktigt när jag känner för det och för tillfället vet jag inte när det blir. Det här inlägget är ingen ursäkt, jag vill bara att ni ska veta hur det ligger till.