Jag lovade ju att försöka blogga varje dag under jullovet(kul att jag hann göra det igår också..) så det är det som jag ska försöka med. Dock känns det inte som att jag har jullov för jag har fullt upp med alla julklappar som ska fixas...

Jag hade tänkt att försöka blogga så bokigt så möjligt under jullovet(eftersom detta faktiskt är en bokblogg om det är någon som fortfarande inte förstått det), men jag kände ändå att jag ville berätta några saker som jag avskyr med julen, eller vintern i allmänhet.

1. Clementiner- Ja, tro det eller ej men jag avskyr faktiskt clementiner. Eller i alla fall lukten av dem. Den är så hemsk att jag mår illa varje gång, och jag lovar er att det driver de i min omgivning till vansinne för när de skalat clementin vill jag helst inte att de ska ta i mig eller att de ska ta i något som jag sedan ska ta i.

2. Julstressen- Det spelar ingen roll att de säger att julen ska vara en lugn högtid, det slutar alltid med att jag stressar runt som en tok ändå. Stressad för att jag inte är färdig med julklapparna och när jag väl är det så är jag istället stressad över att det jag köpt inte är tillräckligt bra. Fast när själva julafton kommer brukar den där julstressen släppa helt och man slappnar bara av.

3. Skuldkänslorna- Ja, de där tankarna som drabbar mig varje jul när jag tänker på att jag både får paket och har en underbar familj att fira julen med medan det finns de som inte har något av det. När jag tänker på dessa människor får jag alltid dåligt samvete och ångrar att jag överhuvudtaget önskade mig något i julklapp. Fast jag antar att det hade varit värre om jag inte hade ägnat dessa människor en tanke alls utan bara fortsatt att önska mig mer.

Det var några saker som jag avskydde med julen, finns det några saker som ni ogillar?

/Anna(:

Jag vet att jag väldigt nyss skrev ett sådant här inlägg, men så får det bli.

Titel: Born at Midnight
Författare: C.C Hunter
Sidantal: 398
Betyg:8,5/10
Originalspråk: Engelska

Kylie har en hel del problem för tillfället, hennes mormor dog nyss, hennes föräldrar har precis skilt sig och dessutom så ser Kylie Soldier Dude, en person som ingen annan än hon själv kan se.
När hon och hennes kompisar blir arresterade på en fest, för att det funnits droger, blir hennes mamma rasande och bestämmer sig för att skicka henne till ett sommarläger i Shadow Falls.
När hon går på bussen till Shadow Falls märker hon att alla andra som ska dit är helt knäppa. En kille kan tydligen ändra ögonfärg, en tjej har tagit med sig en padda.
Det dröjer inte länge förrän Kylie får reda på att de inte är knäppa, de är bara övernaturliga, och lägerledaren hävdar att Kylie också är övernaturlig. Men hon vägrar tro på det och gör sitt bästa för att hitta bevis för att hennes teori stämmer så att hon så snart som möjligt kan lämna Shadow Falls och åka hem. Men när hon lär känna två supersnygga killar, Derek och Lucas, och dessutom skaffar sig nya vänner börjar hon fundera på om hon verkligen vill åka hem...

Det var nästan tusen år sedan jag läste ut den här boken(eller cirka tre veckor i alla fall), men ni behöver inte oroa er, jag har skrivit en recension på den på engelskan i skolan så jag kommer ihåg rätt mycket ändå.

I början tyckte jag att den gick alldeles för fort fram, efter 20 sidor hade hon i stort sett redan fått ett rum på lägret, men kanske var det bra för då kom man in i den direkt. Det var inte så att man satt där med öppen mun och ett frågetecken hängande över huvudet. Man förstod allt, men det kändes ändå som att den gick lite för fort fram.
Det ändrades dock ganska fort. I mitten var boken lite seg då och då, eller ja, kanske inte seg, men i alla fall händelselös, fast ändå inte riktigt händelselös.Takten blev långsammare.
Som ni märker så följer den här boken ett speciellt mönster, den var alltså väldigt förhastad i slutet också ( början på andra boken är alltså säkert långsamt) och jag tyckte att man fick svar alldeles för snabbt på de frågor man gått och väntat på hela boken.  Jag ogillade alltså slutet mest. Det kändes verkligen som att det fanns så himla mycket frågor att spinna vidare på, det hade kunnat bli en storslagen avslutning, tyvärr blev det inte riktigt det.

Jag vet att det kanske låter som att jag inte alls tyckte om boken( jag har en förmåga att alltid låta negativ fast jag egentligen inte menar det), men det gjorde jag faktiskt. Först var den inte riktigt vad jag hade förväntat mig och det gjorde mig besviken, men jag tycker fortfarande väldigt mycket om boken. Jag hade tänkt mig lite mer action än vad jag fick.

Kylie, huvudkaraktären, var en bra karaktär. Jag kunde relatera till henne och jag gillade att läsa om henne när hon oroade sig och tänkte tillbaka på sitt gamla liv där hon inte riktigt hade passat in. Hennes vänner var också väldigt trevliga och trovärdiga. Jag älskade att hon fick just Della och Miranda som rumskompisar för det var riktigt mysigt att läsa om när de var tillsammans. Jag fick verkligen känslan att de var bästa kompisar. Dessutom var det väldigt underhållande att läsa när Della och Miranda bråkade med varandra, som de gjorde hela tiden.

Derek och Lucas är killarna som hon faller för. Jag föll direkt för Derek, anledningen till det kan vara att man tidigt i boken får veta att Lucas hade dödat hennes katt. Jag kände liksom redan då hur ett hat växte mot honom, även om jag kanske inte riktigt direkt hatade honom, fast jag föredrar verkligen Derek. Han var gullig, rolig och han brydde sig om Kylie.

De här killarna tog dock vääldigt mycket plats, mer plats än vad jag från början hade trott. Det kändes som att Kylie fokuserade på vem av killarna hon skulle välja medan hennes värld föll samman för att hon aldrig såg till att lösa mer väsentliga problem. Så lite minus för det.

Annars gillade jag verkligen den här boken, även om jag inte riktigt kan sätta fingret på varför, och jag kan inte vänta tills jag får läsa fortsättningen(håll tummarna för att jag får den i julklapp).

Bästa med boken: Jag gillade miljön där boken utspelade sig, karaktärerna m.m
Sämsta med boken: Den mycket ojämna takten. Den var förhastad på ställen där den inte skulle vara det och långsam på ställen där den inte skulle vara det. Dessutom tyckte jag att det inte hade behövt vara så mycket kärlek som det var. MER ACTION ÅT FOLKET!


Förresten så är jag ledsen för att det var så längesedan jag bloggade, jag har inte orkat eller haft tid. NaNo och alla andra skriftliga inlämningar har sugit musten ur min skrivlust. Plus att jag har mycket läxor den här veckan. MEN SNART ÄR DET JULLOV!!

/Anna(:

Antal lästa böcker: 3
Antal lästa sidor: 844

Jämförelse med oktober: I oktober läste jag en riktigt bra bok, men också en riktigt kass bok. Jag läste nästan bara hälften så många sidor den här månaden, men det känns inte som att det gör så mycket. Visst hade jag väl velat läsa mer än tre böcker, men jag är ändå nöjd med de tre böcker jag läste. Två av dem var riktigt bra!

Antal svenska böcker: 2
Antal engelska böcker: 1 (jag blir så himla nöjd över mig själv varje gång det inte blir en nolla i den är rutan)

Bästa bok: Svårt. Det blir nog lika mellan dessa två:

Besatt- Anne Cassidy
Born at Midnight- C.C Hunter

Båda böckerna var i stort sett lika bra, men på väldigt olika sätt! Besatt var mer djup medan Born at Midnight var lite mer lättsam (jag har fortfarande inte listat ut varför jag tycker så mycket om den, det är därför recensionen dröjer.)

Den bok som inte riktigt passade min målgrupp: Jag antar att det får bli Dammråttornas tappra riddare av Måns Gahrton och Johan Unenge. Fast jag tycker egentligen inte alls att den kan kallas dålig. Så jag tänker inte kalla den sämst. Det är bara det att den inte var riktigt lika bra som de andra och anledningen är ju självklart att den riktar sig till en yngre målgrupp. Trots detta tycker jag fortfarande mycket om den här serien! Så den är inte dålig, men ni fattar.

Alla lästa böcker i november:
Dammråttornas tappra riddare- Måns Gahrton, Johan Unenge (recension kommer inte)
Besatt- Anne Cassidy 283 sidor
Born at Midnight- C.C Hunter 398 sidor (recension kommer)

Vilken var den bästa bok ni läste i november?

/Anna(: