Jorden runt: Tyll, svett och frusna själar
Titel: Tyll, svett och frusna själar
Författare: Jurij Korotkov
Sidantal: 202
Betyg: 6/10 (tror jag, velar mellan 6 eller 7)
Originalspråk: Ryska
Den här boken är med i min utmaning "Jorden runt på 6 månader".
Julka har inte varit hemma hos sin familj på åtta år. Hon har dels inte haft tid, men det har också berott på att familjen inte haft råd att betala resan hem. Sedan åtta år tillbaka lever Julka alltså i Moskva, på en internatskola. En internatskola som skiljer sig från vanliga skolor. Här är nämligen schemat fyllt med dans, speciellt balett.
Vi får följa Julka under hennes sista år i skolan, hur hon varje dag kämpar för att bli bättre och kanske få en plats i den berömda Bolsjojbaletten. Julka har offrat hela sitt liv för baletten, men när hon träffar Igor börjar hon plötsligt tvivla...
Att hitta en bok till världsdelen Europa skulle visa sig otroligt svårt. Så pass svårt att jag till slut valde mellan en svensk och en engelsk bok. Eftersom jag skapade den här utmaningen för att vidga mina vyer och läsa böcker från nya länder kändes det såklart lite tråkigt att jag inte lyckades hitta en ungdomsbok från ett annat land som dessutom var rätt så ny. Av en slump hittade jag ändå Tyll, svett och frusna själar i Barnbokskatalogen från 2009-2010. Trots att mitt bibliotek hade den stående på vuxenavdelningen så tänkte jag att om Barnbokskatalogen har med den i sin katalog så kan det ju inte vara något annat än en ungdomsbok. I brist på andra alternativ slutade det med att jag valde den.
Läser man brevet som Jurij skrivit i början får man reda på att detta är en sann berättelse. Jurij träffade dessa ballerinor på ett café och blev genast intresserad av deras historia. När man redan från början vet att det kommer vara en sann historia så känns det på något viss mycket värre när man läser om de hårda träningarna och det faktum att de totalt har gett upp det liv de än gång hade.
Det som jag tyckte var allra värst i den här boken var att Julka inte hade sett sin familj på åtta år, hon hade gett upp hela sitt liv och all sin fritid för dansen och i slutet blev hon ändå aldrig riktigt framgångsrik eller känd (detta är ingen spoiler utan nämns i Jurijs brev). Tänk dig att du under åtta år övar var eviga dag för att kanske någon gång bli något, men det är inte alls säkert. Kanske råkar du en dag skada foten vilket leder till att du aldrig mer kan dansa och måste ge upp din dröm direkt. Eller så blir du aldrig tillräckligt bra eller framgångsrik för att kunna tjäna pengar på det. Fy, vad hemskt!
Kärleken i den här boken är inte riktigt som i andra böcker. Ibland har jag svårt att förstå varför Julka reagerar som hon gör. Det kan räcka med minsta lilla sak som Igor säger eller gör så sticker hon iväg, arg som ett bi. Dessutom trodde jag att kärleken skulle få Julka att tänka om och kanske till och med förstå att dansen inte är allt, men eftersom detta är en sann historia så är det kanske inte så sannolikt att valen hon gör skulle vara som de val huvudpersoner gör annars i böcker. Kärleken utvecklas heller aldrig så att jag börjar känna medlidande för Julka när hon inte kan träffa Igor. Största delen av boken känns det faktiskt inte ens som att hon vill träffa honom.
Det som på ett vis förstör läsupplevelsen lite är sättet den är skriven på. Det är alldeles för lite detaljer och beskrivningar och det gör att jag som läsare ibland sitter och undrar vad det är som egentligen händer. Jag hade velat ha mer av Julkas tankar och bara mer utvecklat överhuvudtaget. Nu blev det lite platt och jag kände aldrig riktigt fullt medlidande med någon.
Julka är en karaktär som verkligen föll mig i smaken till en början. Det var hon som fick mig att fortsätta läsa. När hon inte är i danssalen påminner hon mig lite om Katniss och Rose genom att säga vad hon tycker och tänker. Jag applåderade dessutom inombords när jag fick reda på att hon inte drack alkohol. EN UNG TJEJ SOM INTE DRICKER ALKOHOL, NÄR HÄNDE DET SENAST I EN BOK LIKSOM?! Tyvärr börjar jag ogilla Julka lite mer mot slutet, av en hel del anledningar. Dock är det förståeligt varför hon gjorde som hon gjorde och jag klandrar henne egentligen inte.
Eftersom Julka spenderar det mesta av sin tid med att dansa så fick man inte se så mycket av Moskva under bokens gång. Det hade jag gärna velat göra eftersom jag hade velat se mer av hur ungdomar i Moskva lever, om det är någon skillnad mot hur vi har det här i Sverige. Dock var jag lite beredd på det eftersom jag visste vad den skulle handla om när jag plockade upp den.
Över lag tyckte jag om den här boken. Handlingen är väldigt intressant och trots att jag avskyr dans så höll den mig intresserad hela tiden. Det som tyvärr förstör helheten lite är sättet den är skriven på. Ibland var det svårt att hänga med i vad som hände och det kändes lite platt. Dansar man balett rekommenderar jag den verkligen, men den är bra trots att man inte är så insatt i dansvärlden. Det är en hel del namn och smeknamn att hålla reda på, men det finns en mycket bra namnlista i början av boken som är till stor hjälp.
Bästa med boken: Att man får veta hur balettdansare faktiskt får ge upp stora delar av sitt liv för att ens ha en chans att bli framgångsrika. Jag gillade att det var en sann historia. Det kan vara bra att läsa sådana här böcker ibland bara för att förstå hur andra har det.
Sämsta med boken: Sättet den var skriven på.
/Anna(:
Book haul (8)
Har man inget bättre för sig så har man väl inte, right? Dessutom tycker jag om att göra videor, det är kul att prata med en kamera! Känner att mitt liv låter lagom intressant...
/Anna(:
Det är jag som är Caroline
Titel: Det är jag som är Caroline
Författare: Peter Barlach
Sidantal: 316 (tror dock att antalet sidor är mindre i den färdiga boken)
Betyg: 5/10
Originalspråk: Svenska
Caroline har bråkat med sin mamma i flera år,ända sedan hennes bror dog för ett tag sedan. Kanske redan innan. En dag när Caroline är 17 år gammal får hon nog och bestämmer sig helt plötsligt för att flytta ut och även hoppa av skolan. Men hon har varken boende eller jobb så det är det första hon får ge sig på jakt efter. Det sista hon vill är att behöva flytta tillbaka hem till mamma.
Peter Barlach har gett ut några ungdomsböcker innan den här, och jag har läst alla. Jag har tyckt mycket om hans tidigare böcker, de är svåra att lägga ifrån sig och mycket bra. Den här boken gjorde mig tyvärr en aning besviken, men också lite förvånad.
Även den här boken är svår att lägga ifrån sig, trots att jag inte gillar den lika mycket som hans tidigare böcker. Kapitlen är korta och gör att man hela tiden fortsätter läsa. Visst har inte boken någon speciell handling, man följer mest bara Caroline under tiden som hon försöker klara sig själv, men det gör inte så mycket. Det går dessutom rätt så bra för henne och hon lyckas bra på jobbet som hon skaffat sig. Det är nog här som det starkaste finns hos Caroline. Hon vågar kasta sig ut i det okända och vågar även ta kontakt med människor för att få arbete och boende. Men hon är inte bara stark, man märker att hon även är osäker och faktiskt inte klarar sig helt själv. Hon söker hela tiden efter umgänge och någon som kan ta hand om henne, även om det kanske inte är hennes mamma.
Det som jag tyckte var det mest intressanta med Caroline var hennes intresse, ett intresse man faktiskt inte läser om så ofta i ungdomsböcker. Caroline älskar nämligen att laga mat och det har hon ärvt från sin pappa. Det var härligt att läsa om när hon pratade om mat och även när hon lagade den. Hon var verkligen duktig på det också. Och trots att hon var så duktig så skröt hon aldrig eller låtsades att hon var bättre än alla andra.
Tyvärr kunde Caroline även göra otroligt barnsliga saker ibland som jag störde mig på något otroligt. Dessutom kändes inte alltid dialogerna riktigt trovärdiga. Caroline skulle framstå som smart för sin ålder, men ibland tyckte jag att dialogerna kändes en aning barnsliga och inte särskilt trovärdiga.
Det var även en del andra saker i den här boken som inte riktigt kändes trovärdiga och det var det jag störde mig mest på. Tyvärr kan jag inte gå in på vad det var utan att spoila handlingen, men jag tycker i alla fall att dessa saker hade kunnat utföras på andra sätt.
Det som var mest intressant i den här boken var de udda karaktärsdragen som Caroline hade och som man inte särskilt ofta träffar på i ungdomsböcker nu för tiden. Dels intresset för mat, men också att hon verkligen vågade kasta sig ut i det okända och klara sig själv. Tyvärr var det några saker som jag inte riktigt gillade i den här boken, vissa dialoger och saker som ej kändes trovärdiga, och det drog ner betyget för mig. Den här boken skulle nog ändå passa personer som inte älskar att läsa. Kapitlen är korta och handlingen är spännande trots att det inte händer så värst mycket.
Bäst med boken: Att Caroline tyckte om och var så bra på att laga mat och att den flyter på så bra.
Sämst med boken: Att den inte alltid kändes trovärdig.
/Anna(:
När allt klaffar perfekt
Igår hade jag en sådan där bra dag då en sak jag länge funderat över plötsligt löste sig utan att jag överhuvudtaget behövde lyfta ett finger (den här dagen har inte varit lika bra,men strunt i det). Under en håltimma som vi hade satt jag och sökte febrilt efter en bok till nästa månads Jorden runt-läsning. Jag har nämligen haft stora problem att hitta en ungdomsbok från Asien
Jag satt alltså och sökte, utan resultat. När svenskalektionen sedan startade fick vi veta att vi skulle läsa två romaner denna termin varav en av dem var Flyga drake av Khaled Hosseini. Min första tanke var: YES! Jag hade nämligen tänkt läsa Tusen strålande solar av honom, men tvekade eftersom det faktiskt är en vuxenbok. Flyga drake är också en vuxenbok, men eftersom vi nu blev tilldelade den i skolan så tänkte jag att jag ändå kunde läsa den. Den handlar ju faktiskt ändå om barn, även om det är en vuxen man som berättar.
Är det här en bra bok eller kommer jag behöva lida mig igenom den?
Vet ni förresten en sak som jag är rädd för? Det här året kommer vi ägna oss mycket åt skönlitteratur i svenskan och även i min skrivandekurs kommer vi läsa mycket. Det kommer vara uteslutande vuxenböcker och klassiker och jag är rädd att jag kommer tappa läslusten på grund av att dessa böcker inte tilltalar eller intresserar mig. Dessutom kanske jag inte alls får lika mycket tid till att läsa de ungdomsböcker som jag älskar så mycket... Men vi får väl se hur det blir. Jag hoppas och tror verkligen att läslusten kommer finnas kvar och jag ska försöka läsa så mycket "vanliga" böcker som möjligt!
/Anna(:
Awake at Dawn
Titel: Awake at Dawn
Författare: C.C Hunter
Sidantal: 383
Betyg: 7/10
Originalspråk: Engelska
Serie: Shadow Falls (del 2)
SPOILERVARNING FÖR ER SOM INTE LÄST FÖRSTA BOKEN "BORN AT MIDNIGHT".
Trots att Kylie äntligen fått reda på att spöket som följde henne under en lång tid var hennes pappa så har livet knappast blivit lättare. Kylie trodde att han skulle kunna hjälpa henne med svar på vad hon är för sorts övernaturlig varelse, men han berättar snart att han efter sin död fick veta att han var adopterad och aldrig själv fick veta vad han egentligen var. Detta gör att Kylie måste ge sig ut på jakt för att finna sin fars riktiga föräldrar. Något som visar sig vara allt annat än lätt.
Dessutom har Kylie en hel del andra problem. Ett nytt spöke har tagit hennes fars plats och vill desperat att Kylie ska lyssna på det hon har att säga. Dock är hennes varning densamma hela tiden och Kylie har svårt att förstå den. Kvinnan upprepar att någon som Kylie tycker om kommer dö ifall hon inte gör något åt det.
Sedan har vi ju också valet som Kylie måste göra. Valet mellan två pojkar. Lucas är inte längre kvar på lägret, men Kylie kan ändå inte sluta tänka på honom, trots att hon börjar bli mer seriös med Derek. Vem ska hon välja?
När en författare skriver en hel serie kan man ofta ganska tydligt se hur författaren förbättras genom seriens gång. Man märker hur de lär sig att undvika det som inte var lika bra i de första böckerna för att skapa en så perfekt bok som möjligt. Tyvärr kände jag inte riktigt att C.C Hunter lärde av sina misstag. Det som var mindre bra i första boken följde även med in i andra boken och blev om möjligt ännu mer irriterande.
Kommer ni ihåg ( jag tvivlar på att ni kommer ihåg eftersom jag inte ens gjorde det) när jag publicerade recensionen på den första boken? Då skrev jag såhär:
HUR LÄSKIGT ÄR INTE DET PÅ EN SKALA FRÅN 1-10?! MAN KAN JU NÄSTAN TRO ATT JAG ÄR SYNSK. Som ni kanske då räknat ut så var början otroligt seg. Jag hade stora svårigheter att komma in i boken och tyckte stundvis till och med att den var tråkig. Att den var så pass seg gjorde att jag blev besviken redan från början och blev därför även negativt inställd mot resten boken trots att jag verkligen sett fram emot den.
Som jag sa i min senaste video så ligger fokuset i den här boken på helt fel saker för att jag ska bli nöjd. När jag läste baksidestexten och såg att det skulle handla om en kvinna i blodig klänning som berättade för Kylie att någon närstående till henne skulle dö om hon inte gjorde något så blev jag VÄLDIGT intresserad och ville genast plocka upp fortsättningen. Dock får man nästan inte veta något alls om det här. Kvinnan i klänningen kom på besök till Kylie en gång om dagen och upprepade SAMMA budskap varje gång. Och vad gör Kylie? HON KLAGAR SOM FAN ÖVER ATT SPÖKET KOMMER OCH VARNAR HENNE! Själv skulle jag bli väldigt tacksam om jag fick en förvarning att något hemskt kunde hända någon närstående. Visst förstår jag Kylies frustration över att hon inte fick veta vem det var eller att hon aldrig fick några fler ledtrådar, MEN FÖRSÖK LITE SJÄLV ISTÄLLET FÖR ATT GNÄLLA. För gnälla och prata om sina bröst är hon väldigt bra på. Rose Hathaway hade sannerligen hittat lösningen på problemet genom att leta febrilt och försöka. Kylie bara gnällde och klagade.
Kan vi prata om Kylie lite mer? I första boken tyckte jag faktiskt rätt mycket om henne. Hon var rolig, sarkastisk och jag kunde relatera lite till henne. I den här boken? GAH! Hon gnällde hela tiden om ALLT. Att hon aldrig får reda på vad hon är, att hon inte kan välja mellan Lucas eller Derek trots att hon har kommit över Lucas, att hennes bröst råkat växa en hel storlek bara över natten. Visst kan jag fortfarande relatera till henne på vissa punkter (inte det där med brösten dock), men det hjälper inte att jag kan relatera till henne när hon gnäller så.
När man läser en bok där ett triangeldrama finns så är det väl nästan obligatoriskt att tala om vem man gillar bäst. För det är väl därför författare skapar triangeldraman,? För att man ska välja sida. Lucas har jag aldrig gillat och gör fortfarande inte. Han känns inte ens särskilt viktig för handlingen. Dessutom är han sliskig.
Derek gillade jag väldigt mycket i början, men började irritera mig på i slutet. Han blev helt plötsligt odräglig och avundsjuk och GAH på honom också. Kanske förbättras han i tredje boken, om inte så är jag rädd att jag inte gillar någon av killarna i den här serien.
Det som gjorde att den här boken blev så jobbig att läsa ibland var för att det var så mycket som pågick. Varenda person som bor på lägret har kärleksproblem och Kylie vill hjälpa dem alla. Sedan har vi även det där med att Kylie vill ta reda på vad hon egentligen är, hitta sina adoptivföräldrar och lösa problemet med spöket. Som ni märker är det en hel del som pågår och det gör att den egentliga handlingen försvinner i bakgrunden. Tråkigt värre tycker jag.
Slutet är precis som i första boken en besvikelse. Allt går för fort och Kylie löser problemet genom en slump. Dessutom verkar hon äga alla krafter som finns. När hon behöver en speciell kraft så får hon den bara. Ungefär som någon dålig saga en åttaåring skulle kunna tänkas skriva.
Kan ni fatta att jag trots allt det här klagandet faktiskt tyckte om boken en del? Visst är jag besviken på den, men det är ändå något jag gillar. Jag gillar lägret och det är något som gör att boken flyter på så himla lätt. Trots att det finns så himla mycket som jag inte gillar med den här boken så tycker jag ändå om den. Det är långt ifrån min favoritbok, men det är en sådan där skön bok som man kan läsa när man inte orkar tänka för mycket. Jag känner inte att jag måste slänga mig över tredje boken, men jag kommer läsa den någon gång.
Om ni är på ett humör där ni kan vara väldigt förlåtande och bara försöka njuta utan att tänka på alla de irriterande sakerna så tror jag att ni kan tycka om den här boken. Den är långt ifrån perfekt, men ändå bra på något vis.
Bästa med boken: Att den flöt på så bra och lyckades hålla uppe mitt intresse när jag väl kommit in i den.
Sämsta med boken: Seg början och fokus på fel saker om jag ska fatta mig kortfattat.
/Anna(:
8 ointressanta intressanta saker om mig
Blev taggad av Pia att göra den här utmaningen där man ska skriva 8 fakta om sig själv och jag tänker självklart göra den! Älskar att berätta ointressanta saker om mig själv *host*. Fast det är väl de ointressanta sakerna som ofta är intressanta.
1. Lars-Henry och jag
Jag tycker mycket om att cykla på min cykel Lars-Henry. Han är gammal, har inga växlar och är en av mina käraste ägodelar. Eftersom jag är en aning besatt av siffror och statistik (och älskar att cykla) så inhandlade jag en cykeldator förra veckan. Nu kan jag se hur långt och snabbt jag cyklat m.m. KUSS OCH PRAM PÅ DIG KOMPIS!
2. Samlar på Johnny Depp-filmer
Johnny Depp är min absoluta favorit bland skådespelare, därför har jag som mål att försöka samla på mig ALLA hans filmer. Just för tillfället har jag 31 stycken (endast 27 på bilden då mina Pirates of the Caribbean-filmer är på ett annat ställe), men jag vet att han har gjort fler än 50, jag har alltså en bit kvar. De är ordnade efter året som de gavs ut. Terror på Elm Street är alltså den första film han gjorde och Rango är den senaste med honom som jag äger.
3. Rostade men kalla
Om jag rostar bröd måste jag alltid låta bröden svalna innan jag smörar dem. De ska vara nästan i samma temperatur som ett orostat bröd, gillar helt enkelt inte när smöret smälter. Får så konstig smak då. Det brukar sluta med att jag står och viftar bröden fram och tillbaka. Ser inte särskilt intelligent ut. Varför jag ens rostar om jag inte gillar dem varma? Jag tycker om när de är krispiga.
4. Rakar inte benen
Trots att det anses som något tjejer "måste" göra så rakar jag inte benen. Jag orkar inte och dessutom tycker jag att jag har lika stor rättighet att gå med håriga ben som en kille har. Det är väl rebellen inom mig antar jag.
5. Storslagna planer
Jag och min bästa vän har många storslagna och en aning udda planer som vi planerar att genomföra i framtiden. En av planerna går ut på att vi ska cykla genom England, Frankrike och slutligen Spanien. Om man ska vara realistisk så är sannolikheten kanske inte så stor att vi kommer göra det, men det är ju alltid roligt att drömma och göra upp storslagna planer, och vem vet, inget är ju omöjligt.
En annan plan vi har som inte är lika omöjlig är att vi ska bo tillsammans i en lägenhet i Göteborg för att kunna sitta på fik och dricka varm choklad med grädde.
Jag och min bästa vän har många storslagna och en aning udda planer som vi planerar att genomföra i framtiden. En av planerna går ut på att vi ska cykla genom England, Frankrike och slutligen Spanien. Om man ska vara realistisk så är sannolikheten kanske inte så stor att vi kommer göra det, men det är ju alltid roligt att drömma och göra upp storslagna planer, och vem vet, inget är ju omöjligt.
En annan plan vi har som inte är lika omöjlig är att vi ska bo tillsammans i en lägenhet i Göteborg för att kunna sitta på fik och dricka varm choklad med grädde.
6. Top Model, here I come!
Under mellanstadietiden, innan jag började klä mig i killkläder, var min högsta dröm att bli modell. Jag följde Top Model slaviskt och ville inget hellre än att bli som dem. De som kände mig under den tiden och som jag fortfarande umgås med tar upp det då och då eftersom de tycker det är så hysteriskt roligt med tanke på hur annorlunda jag är nu.
7. Vassa rädslor
Flisor är nog den värsta rädsla/fobi jag lider av. Det och nålar, men på sätt och vis är de rätt lika. En gång hade jag fått en järnflis i foten och det tog flera timmar innan vi fick ut den eftersom jag grät och svettades så. Blir svettig i handflatorna bara av att tänka på det, haha.
8. Singel
Jag har aldrig haft ett seriöst förhållande med någon, men det är inte som att jag är på jakt heller. Tycker att det är ganska härligt att vara singel. Då kan jag lägga all min tid på mina underbara vänner istället!
Man ska dessutom tagga 4 andra (alla verkar redan vara taggade) som ska göra den här utmaningen så jag taggar:
1. EMELIE ( det trodde ni inte va?)
2. Frida
3. Sandra och Freddy
4. Clara
Dessutom tänker jag fuska och även lägga till Lucy, vet inte om hon gjort den än, men om hon inte har det så är hon utmanad(:
Hoppas någon fakta var intressant för er!
/Anna(:
Dagbok för alla mina fans: Gregs bravader
Titel: Gregs bravader
Författare: Jeff Kinney
Sidantal: 223
Författare: Jeff Kinney
Sidantal: 223
Betyg: 8/10
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Diary of a Wimpy Kid
Serie: Dagbok för alla mina fans (del 1)
Greg har fått en dagbok av sin mamma, hon vill nämligen att han ska skriva ner vad som händer i hans liv. Man får veta hur det är första dagen i nya skolan och man lär även känna Gregs bästa vän Rowley.
Greg är inte den coolaste killen i skolan, men han har storslagna planer för att inom en snar framtid bli det. Han måste även få Rowley att bli lite coolare och förstå att man inte "leker" i deras ålder.
Den här boken läste jag och älskade redan för några år sedan, mitt bibliotek köpte dock aldrig in fortsättningarna så jag kunde inte fortsätta med serien, men efter att ha sett filmen kände jag ett begär efter att läsa om första boken så det gjorde jag.
Jag sitter och skrattar och småler stora delar genom boken, men själva överraskningsmomentet blev en aning förstört eftersom jag faktiskt hade sett filmen innan. Allt fanns inte med i filmen, men en hel del. När det är något som är roligt så brukar det ofta vara själva timingen och överraskningen av det skämtet som faktiskt är det roliga. När jag redan visste det mesta så blev det förstås inte lika roligt, men jag njöt fortfarande väldigt mycket.
Trots att Greg är en rätt så hemsk och elak person så kan jag inte låta bli att tycka om honom. Kanske för att han och jag delar ungefär samma sarkastiska humor. Det finns dock tillfällen då jag inte alls gillar honom lika mycket, ungefär alla gånger han är elak mot Rowley. Rowley är ju helt otroligt gullig och eftersom jag har filmversionen av honom fastetsad i min hjärna medan jag läser kan jag inte annat än tycka synd om honom.
Boken går mycket snabbt att läsa och det är mycket tack vare det enkla språket och bristen på text. Dock är inte bristen på text överhuvudtaget något problem då bilderna som också finns i boken höjer upp historien och gör den mycket roligare än vad den annars skulle ha varit.
Ett exempel på hur ungefär hela boken ser ut. Det är åtminstone två bilder på varje uppslag.
Letar man efter en rolig och kort "mellanbok" så kan jag verkligen rekommendera den här. Det tar inte alls lång tid att läsa ut den och man sitter och småler hela tiden åt de både dumma och roliga saker som Greg gör. Jag har redan läst tvåan och kan inte annat än rekommendera denna serie! Om du känner någon som inte tycker om att läsa är detta den perfekta boken att stoppa i deras händer.
Bäst med boken: Att den är otroligt rolig, mysig, lättläst och full med bilder.
Sämst med boken: Vet faktiskt inte
/Anna(:
Book Haul (7) Läskigt värre
Det här är sannerligen läskigt värre! Har tvekat ifall jag ska lägga in den här eller inte. Kanske tar jag bort den senare ifall jag ångrar mig... Vi får väl se. Känns konstigt att ni kan se mig nu^^
/Anna(:
Nya omslag: Sagan om Ringen
Den senaste tiden har jag märkt att jag blivit en aning besatt av Sagan om Ringen. Jag vill äga böckerna, dels för att jag läst första boken men också för att jag planerar att läsa resten någon gång i framtiden. Det finns några utgåvor som är väldigt fina i verkligheten, de är inbundna och har sådana där underbara inbyggda bokmärken som är som ett band i boken. Min bokhandel har dessutom kvar några sedan bokrean och de kostar alltså bara 79 kr styck. Tyvärr finns inte den liknande utgåvan av Bilbo/Hobbiten kvar. Det hade varit trevligt att även den matchade... Dessutom måste jag erkänna att jag är lite snål och det är den största anledningen till att jag ännu inte köpt böckerna.
Såhär ser då de inbundna ut. Måste erkänna att det som ska likna ringen kanske inte är det snyggaste på de här omslagen, men de är ändå rätt coola och stilrena i verkligheten.
När jag gick in på Bokus idag såg jag att det skulle komma ut nya pocketutgåvor den 8:de oktober. Frågan är då alltså ifall jag ska vänta tills pocketutgåvorna kommer eller slå till och köpa de inbundna. Texten i pocketutgåvorna kommer säkert vara plågsamt liten och dessutom är det svårare att läsa i en pocketbok och samtidigt behålla den i fint skick. Om jag köper de inbundna så kommer de alltså vara längre. Men pocketutgåvorna är VÄLDIGT snygga!
Jag tycker i alla fall att de här omslagen är VÄLDIGT snygga, speciellt den till De två tornen. Färgerna är mörka och fina, dessutom är ringen mycket snyggare på de här böckerna! Dessutom är texten som löper rätt över boken snygg. Var de verkligen tvungna att komma ut med en ny utgåva precis nu? Jag hade ju helt ställt in mig på att köpa de inbundna nu. Jag övervägde till och med att köpa första boken idag så att de inte skulle råka ta slut...
Vilka tycker ni är snyggast? Och vilken skulle ni köpt?
/Anna(:
Ett gott skratt
Det sägs att ett gott skratt förlänger livet (älskar att jag låter som de där artiklarna de har på MSN:s startsida) och eftersom jag är en nörd som älskar att titta på youtubevideor så tänkte jag dela med mig av en video som jag såg idag som var OTROLIGT rolig!
Det värsta är att man ändå kan känna igen sig lite. Jag är säker på att jag och Alex inte är de enda som gjort sådana här konstiga saker av ingen anledning alls egentligen.
/Anna(:
Ringens brödraskap
Titel: Ringens brödraskap
Författare: J.R.R. Tolkien
Sidantal: 512
Betyg: 7/10
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Fellowship of the Ring
Serie: Sagan om Ringen (del 1)
När Frodos släkting Bilbo ger sig iväg på en sista resa lämnar han motvilligt kvar en ring åt Frodo. Gandalf berättar för Frodo att ringen en gång tillhört Sauron, en hemsk varelse. Sauron vill ha tillbaka ringen för att kunna styra över hela Midgård igen, men Frodo måste förhindra detta genom att ta sig in i Mordor, Saurons land, och slänga ringen i elden där den skapades för första gången.
Dock är det många som vill ta ringen ifrån honom och han måste vara modig för att ha en chans att ens ta sig till Mordor. Ringen gör folk besatta, även Frodo, så kommer han kunna skiljas från den när det är dags?
Som jag har sagt minst en miljon gånger så har jag Emelie att tacka för att jag äntligen läst den här boken. Vi läste den ju tillsammans med er läsare under juli och hade det inte varit för den läsningen så hade jag nog aldrig ens lånat hem boken. Om jag mot all förmodan hade gjort det så hade jag nog ändå slutat läsa relativt tidigt då prologen är riktigt plågsam. Glad är jag ändå att jag inte gjorde det, för det visade sig att boken ändå skulle vara rätt bra.
Det som jag gillar i den här boken är att handlingen alltid är glasklar. Tidigt i boken får man veta att denna ring är farlig och måste förstöras. Frodo får i uppdrag att göra det och svårare än så är inte handlingen. Visst är det många historier och karaktärer att hålla reda på, men det är just därför som det är så bra att själva målet och handlingen i boken är lätt att förstå: förstör ringen.
Något som gör att många struntar i att läsa den här boken är alla rykten om de helt otroligt jobbiga miljöbeskrivningarna som finns. Även jag var rädd för detta. Jag ska inte ljuga och säga att det inte alls var mycket beskrivningar, för det var det. Ändå så var det inte alls lika illa som jag hade trott. Ett problem som jag dock hade var att balansen mellan beskrivningarna inte var så värst bra. Tolkien beskrev alltid miljöerna otroligt bra, men vissa fiender de mötte fick man knappt någon beskrivning av alls.
Det som jag tyckte var värst med alla beskrivningar var det evinnerliga tjatet om väderstrecken. Om det står att något ligger i norr i en bok så blir det en aning svårt att föreställa sig var det egentligen ligger. Då föredrar jag hellre att de skriver höger, vänster, rakt fram eller bakåt. Mycket lättare att förstå. Hade jag sett filmen innan jag hade läst boken hade jag nog haft en aning lättare att föreställa mig hur saker såg ut, men nu fick jag tänka ut hur allt såg ut helt själv och det kunde bli lite svårt ibland.
Tempot är väldigt ojämnt i boken. Ibland är det otroligt långsamt, medan det andra gånger är otroligt högt. Man förklarade dock detta på ett väldigt bra sätt så jag kan nästan godta att det var lite segt ibland.
Läs det gulmarkerade. Det är en kommentar från Man och jag tycker hon förklarar anledningen till tempot i boken strålande bra!
Karaktärerna både fastnar man för och inte. Man börjar gilla dem genom boken, men det är inte riktigt som i dagens ungdomslitteratur där man verkligen ÄLSKAR och relaterar till karaktärerna. Här är det mer att man tycker om dem, i alla fall vissa. Frodo har jag faktiskt lite svårt för. Han är tråkig och gör en del dumma val. Fast de flesta av hans val finns det faktiskt ursäkter för och oftast har de att göra med ringen.
Sam och Aragorn är nog mina favoritkaraktärer ( har troligtvis blivit påverkad av filmen och vet inte riktigt om jag hade skrivit samma sak om jag skrivit recensionen innan jag såg filmen). Sam är otroligt gullig mot Frodo och vill alltid alla väl. Aragorn är mystisk men samtidigt väldigt beskyddande, och ärligt talat, vem tycker inte om det?
Språket i boken är en aning gammaldags, men det ger boken charm och det passar in med historien. Det är inte särskilt svårläst om man är en van läsare, men det kan komma mycket information på en och samma gång. Det som jag saknade under den senare delen av boken var den lite skämtsamma tonen som fanns i början. Visst blir historien mörkare genom bokens gång, men jag hade ändå inte haft något emot lite mer humor.
Den här boken tycker inte jag riktigt är en sådan där bok som man sträckläser, istället tycker jag att det funkar bättre att läsa ungefär hundra sidor i veckan. Det kan lätt bli för mycket annars. Men det kanske bara är för att jag inte är van vid den här sortens böcker.
Om ni är rädda för att läsa den här boken på grund av alla dåliga rykten ni hört om den så tycker jag ändå att ni ska ge den en chans. Den är inte så hemsk som man kanske tror. Prologen är fruktansvärt jobbig att ta sig igenom, men när man väl gjort det så flyter det faktiskt på rätt så bra. Nu när första boken har fått sjunka in lite så är jag faktiskt sugen på att läsa andra boken(måste erkänna att jag hade ett litet maraton på alla filmer förra veckan, så jag vet hur det slutar)!
Sämsta med boken: Att den var lite för utdragen ibland med alldeles för mycket beskrivningar som jag hade svårt att se framför mig.
Bästa med boken: Egentligen kan jag inte sätta fingret på varför jag gillar den här boken så pass mycket som jag gör, men jag tror att det har att göra med allt det andra som jag faktiskt tycker om i den här boken.
/Anna(:
Sammanfattning av juli 2012
Antal lästa böcker: 4
Antal lästa sidor: 1412
Antal svenska böcker: 3
Antal engelska böcker: 1
Egentligen kan jag väl inte riktigt säga att jag är nöjd med läsningen i juli, fast ändå är jag det. Visst läste jag bara fyra böcker (tre egentligen då en var en ljudbok), men en av dem var en riktigt tjock på engelska och en annan var en riktig utmaning för mig. Så trots att det bara är fyra böcker så måste jag erkänna att jag är nöjd. Jag läste en bok som jag skjutit upp alldeles för länge, den fick dessutom en 10:a. Sedan läste jag en bok som jag ALDRIG NÅGONSIN trodde att jag skulle läsa, och jag tyckte faktiskt att den var rätt bra.
Bästa bok:
Det finns inga tvivel om att Last Sacrifice är den bästa boken den här månaden. Den är även en av de bästa böckerna jag läst i år!Jag är mycket glad att jag faktiskt läste den på engelska och inte svenska. Den var helt otroligt bra och det känns lite sorgligt att jag nu läst alla böcker i Vampire Academy...
Sämsta bok:
Den här månaden läste jag inte något som var riktigt dåligt, men om jag ska välja så står det mellan Pelle Svanslös på nya äventyr och Det är jag som är Caroline. Jag var lite besviken på Pelle Svanslös eftersom första boken var så himla rolig, men kanske har det något att göra med att jag lyssnade på den som ljudbok när jag hade migrän. Jag var liksom inte i mitt mest skämtsamma humör, dessutom gillade jag inte riktigt rösten som läste. Fast jag brukar aldrig gilla rösten som läser ljudböcker då jag har mina egna röster i huvudet(det där kan lät misstolkas...).
Det är jag som är Caroline gjorde mig lite besviken, men huvudkaraktären kändes ändå lite annorlunda mot andra ungdomsböcker. Det fanns vissa grejer som jag gillade och andra som jag tyvärr inte gillade lika mycket. Tyvärr gillade jag den inte riktigt lika mycket som Peter Barlachs andra böcker som jag läst.
Största bedrift:
Den här kategorin kommer säkert bara finnas med den här månaden, endast på grund av Sagan om Ringen. Jag är bara så glad att jag lyckades läsa den här boken, något som jag inte trodde för några månader sedan. Jag hade aldrig tänkt läsa den eftersom jag hört att den ska vara svår och jobbig, men jag lyckades!
Alla lästa böcker i juli:
1. Pelle Svanslös på nya äventyr- Gösta Knutsson (ljudbok)
2. Last Sacrifice- Richelle Mead 584 sidor
3. Det är jag som är Caroline- Peter Barlach 316 sidor (recension kommer på recensionsdatum)
4. Ringens brödraskap- J.R.R. Tolkien 512 sidor (recension kommer)
Ser att jag inte recenserat så många böcker den här månaden minsann!
Jorden runt på 6 månader-läsning i augusti:
Som jag nämnde kommer jag börja med Europa. Jag har ännu inte riktigt bestämt mig för vilken bok jag ska läsa, men det val som verkar troligast just nu är en bok från Ryssland som jag hittade av en slump. Tyll, svett och frusna själar heter den.
Antal sedda filmer: 5
Antal omtittningar: 3 ( som ni kommer märka föredrar jag tydligen att titta om filmer istället för att se nytt)
Bästa film (omtittningar ej medräknade):
Månadens bästa film är helt klart Diary of a Wimpy Kid som var hur rolig och mysig som helst!
Månadens bottennapp: Eftersom jag inte sett så många nya filmer så fanns det inget bottennapp denna månad. Snow White and the Huntsman som var den enda andra nya filmen jag såg var faktiskt rätt bra.
Musik jag hittade i juli som jag rekommenderar(inte all musik jag hittat förstås):
Den här är himla rolig och fastnar verkligen på hjärnan!
Hoppas ni orkade läsa allt!
/Anna(:
Reklam för bokförsäljning
Dagens inlägg kommer handla om reklam, men inte vilken reklam som helst! Nämligen om en liten bokförsäljning som min kära vän Emelie har. Jag tänkte tipsa om det på min blogg eftersom jag kanske har några läsare som Emelie inte har och som alltså inte sett hennes inlägg. Alla borde dessutom följa hennes otroligt ägiga blogg så lite marknadsföring av den är ju inte fel det heller!
Hon har en del böcker som hon har tröttnat på och därför vill sälja. Eftersom hon är otroligt rädd om sina böcker( <3 ) så är böckerna i mycket bra skick. Om ni hittar någon bok ni vill ha så är det bara att kontakta henne antingen genom mejl eller i en kommentar på bloggen. Det står inga priser eftersom det inte finns några satta priser. Det är bara att fråga henne ungefär vad hon vill ha för dem så kommer hon förhoppningsvis berätta det. Men jag lovar inget.
Här är några exempel på böcker som hon säljer, men det finns mycket fler på hennes blogg!
Klicka HÄR så kommer ni direkt till inlägget där böckerna hon säljer finns. Och även om ni inte vill köpa något så har ni ju alltid hittat en superbra blogg som ni kan läsa (som dessutom har en otroligt trevlig ägare. Dock har jag knappt träffat på en enda bokbloggare som är otrevlig,men ändå).
/Anna(:
Book Haul (6)
/Anna(:
