En kväll när Lucas går in på taxikontoret för att fixa en taxi ser han en urna på en hylla inne på kontoret. Han får veta att någon bara lämnat den och att människan inuti hette Violet Park. Någon underlig kraft drar till sig Lucas uppmärksamhet och snart har han bestämt sig för att hämta urnan och ta reda på vem Violet Park egentligen var och varför hon blev lämnad. Genom att nysta i Violet Parks förflutna får han även reda på en hel del fakta om sin egen familj som han tidigare inte hade någon aning om.
Jag hade varit sugen på att läsa den här länge och bestämde mig för att faktiskt ta tag i det när jag fick höra att författaren skulle komma till Bokmässan. Tyvärr blev jag inte riktigt så pass imponerad av den som jag hade hoppats att jag skulle bli.
Själva handlingen skulle jag vilja säga är rätt originell. Åtminstone i början. Allt det här med urnan och det var speciellt. Även det om att han ville ta reda på vem kvinnan faktiskt var. Det hela vävdes ihop med ett försvinnande av Lucas pappa. Pappan stack ganska tidigt i Lucas liv, trots det har han påverkat Lucas något otroligt och han är så gott som helgonförklarad. Att se hur synen på pappan faktiskt förändras under tidens gång, allt eftersom Lucas lär känna hans riktiga jag, var mycket intressant!
Det som jag till en början störde mig riktigt mycket på var alla långa meningar. För att få till en text som är lätt att läsa brukar man ofta tjata om en balans mellan långa och korta meningar. I början fanns det ingen sådan balans över huvud taget och alla meningar var så pass långa att jag inte kunde komma ihåg hur de började. Under bokens gång tror jag att det blev bättre. Eller så vande jag mig bara. Annars var språket rätt bra och jag gillade de fina och tänkvärda citaten som kom ibland.
Det är några saker som förstörde helhetsintrycket av den här boken, enligt mig. Det första är trovärdigheten. En del saker som hände i boken kändes inte trovärdigt och det förstörde stämningen lite. Vissa saker var till exempel alldeles för lätta att hitta och en del andra saker bara löste sig.
En annan sak är kärleken. Enligt mig är den nästan helt onödig för den här historian och dessutom är det så mycket insta-love som det kan bli. I ena kapitlet träffas de (kapitlen är ungefär tre sidor långa) och i nästa är de tillsammans. Dessutom visade sig inte kärleken vara särskilt viktig i slutet heller så jag förstår inte meningen med den.
Som en sammanfattning känner jag mig rätt likgiltig när det kommer till den här boken. De fina citaten som kom ibland tillsammans med det rätt originella konceptet var inte tillräckligt för att få mig att älska den här boken. Den hade ändå ett bra flyt och det gjorde att man snabbt läste ut den, vilket var bra då jag var (är) i en lässvacka.
Bästa med boken: Fina citat, originell handling och snabbläst
Sämsta med boken: Kärleken, de för långa meningarna och att den inte alltid var så trovärdig.
Var precis inne och kollade på bokus hemsida eftersom mitt intresse för nya böcker som släpps på svenska är stort. Trots att jag kanske redan läst boken på engelska, eller funderar på att göra det, tycker jag alltid att det är lika intressant att få reda på vad exakt för böcker som kommer översättas inom den närmsta framtiden. Oftast är det dessutom böcker som faktiskt inte varit särskilt hypade på engelska. Äntligen hade de då släppt några nya böcker som kommer senare i vinter. De flesta är dessutom riktigt intressanta! Många saknar tyvärr omslag så ni får hålla till godo med de engelska omslagen på vissa. Klicka på omslagsbilden för att läsa mer om boken.
En sekund i taget- Sofia Nordin (2013-01-28)
Det som jag finner så intressant med den här boken är att det är en svensk dystopi! Vad jag vet har det inte släppts överdrivet mycket svenska dystopier. Inte för att jag har läst särskilt mycket engelska dystopier heller men... Jag tycker ändå att den här verkar otroligt intressant, just av den anledningen att det är lite överlevnadskänsla i den här boken. Jag älskar när folk typ går vilse i skogen och så får man se hur de lyckas överleva i skogen trots att de inte har någon vanlig mat eller någonstans att bo. Kanske kan den här ge något nytt till dystopigenren som börjar bli allt för likadan.
Dödsritten- Maggie Stiefvater (2012-11-26)
Maggie Stiefvater är författaren till Vargarna i Mercy Falls där första boken är Frost. Jag har ännu inte hunnit avsluta den serien, tredje boken är fortfarande oläst, men jag ser mycket fram emot den här nya boken. Jag har nästan inte hört något dåligt om den här boken och dessutom verkar den ha ett otroligt intressant koncept. Jag gillar att de behållit originalomslaget. Det kanske inte är helt och hållet likt, men ändå rätt nära.
Originaltitel: The Scorpio Races
Kretsen- Maggie Stiefvater (2013-03-08)
Ja, ni ser rätt. Ännu en bok av Maggie kommer översättas inom den närmsta tiden. Även den här är jag mycket intresserad av att läsa, av precis samma anledning som ovanstående bok. Maggie har ett otroligt intressant språk och lyckas ofta få till en rätt originell handling. Handlingen till den här boken känns en aning förvirrande och jag kan inte riktigt förklara vad den handlar om, men det kommer säkert bli tydligare när man väl läser den.
Originaltitel: The Raven Boys
Rädda mig inte- Tahereh Mafi (2013-04-08)
Jag har själv inte läst föregångaren, Rör mig inte, men jag är helt säker på att det är många som kommer bli glada över detta boksläpp eftersom jag nästan bara hört gott om första boken. Den kommer dessutom ut ungefär två månader efter den engelska utgåvan och det är ju alltid positivt att översättningen går snabbt.
Originaltitel: Unravel Me
Anaché - Maria Turtschaninoff (2012-11-02)
Maria har tidigare skrivit boken Underfors som jag ännu inte läst men äger och är mycket intresserad av. Baksidestexten får det att kännas som att detta är en bok som utspelar sig för länge sedan och huvudkaraktären kan prata med andar. Dessutom lär hennes bror henne saker som kvinnor inte ska kunna, som bara är till för män.
Jag tycker att den låter otroligt intressant och vill gärna läsa den. Att det verkar som att tjejen kanske klär ut sig till kille senare är också ett stort plus. Ifall det nu är så alltså. Omslaget är dessutom otroligt snyggt!
Pandemonium- Lauren Oliver (2013-01-18)
Även det här är andra delen i en serie, första boken heter Delirium. Jag har inte läst första boken i denna serie heller och är faktiskt inte särskilt sugen på det. Handlingen talar inte riktigt till mig och trots all god kritik är jag inte alls sugen på att läsa den.
Omslaget till svenska Pandemonium tycker jag i alla fall är snyggare än omslaget till svenska Delirium som enligt mig är rätt så fult. Den här översättningen har däremot tagit rätt lång tid eftersom Pandemonium släpptes för rätt länge sedan på engelska.
Originaltitel: Pandemonium
Divergent- Veronica Roth (2012-11-30)
Det har inte varit alls mycket ståhej kring att den här ska släppas på svenska och innan jag läste det på en blogg hade jag inte en aning om det. Största anledningen till att släppet inte varit så hypat är kanske för att de flesta bokbloggarna faktiskt redan har läst boken. Förutom jag då. Men jag har den hemma och ska väl läsa den någon gång. När tjocka böcker har slutat att skrämma mig kanske.
Vad jag gillar med själva utseendet på boken är att de varit kloka nog att behålla originalomslaget. Visst kan det bli svårt att skilja på den engelska och svenska då, men omslaget för Divergent är så snyggt att det inte gör så mycket! Det verkar dessutom ha blivit modernt att även behålla originaltiteln.
Originaltitel: Divergent
Jag, en- David Levithan (2013-01-14)
Jag har inte läst mycket av David Levithan tidigare. Det enda jag läst är nog Will Grayson, Will Grayson där han samarbetat med John Green. Vad jag har hört ska den här boken dock vara mycket annorlunda från hans andra böcker som är mer contemporary. Den här är åtminstone lite övernaturlig eftersom det är någon person som vaknar upp i en ny kropp varje dag, men ändå är kär i samma tjej. Verkar ändå rätt intressant och den har fått mycket lovord i USA och UK. Vissa säger förstås att den inte är lika bra som hans tidigare, men strunt i det.
Originaltitel: Every Day
Beautiful Creatures- Kami Garcia & Margaret Stohl (2013-01-23)
Även här ser vi trenden med att inte översätta titeln. Oftast lägger de bara till någon slags undertitel på svenska så att man ska fatta att det är den svenska. Den här fick jag som manus på Bokmässan, men ägde redan innan på engelska. Jag köpte den för mer än ett år sedan och har sedan dess faktiskt varit sugen på att läsa den. Det enda som skrämt mig har varit språket (som jag befarade skulle vara komplicerat), tjockleken (TJOCK) och slutligen lite dåliga recensioner som sagt att den varit seg. Men nu har jag äntligen tagit tag i den och efter 25 sidor tycker jag att den är rätt bra. Det kan ju dock ändras.
Originaltitel: Beautiful Creatures
Förr eller senare exploderar jag- John Green (2013-01-18)
Detta är en mycket välkänd bok som de flesta säkert redan läst och som har originaltiteln The Fault in Our Stars. Jag äger den här boken på engelska och är glad över det eftersom jag faktiskt inte gillar det svenska omslaget så värst mycket. Jag vet att John Green själv älskar Sveriges omslag, men jag kan verkligen inte hålla med honom. Tyvärr har jag inte läst den här än, men det är för att jag har lite svårt att läsa böcker om cancer. Hoppas dock på att jag ska kunna ta tag i den snart!
Originaltitel: The Fault in Our Stars
Det här är självklart inte alla böcker som kommer släppas, men jag gjorde ett litet urval. Det finns säkert också en hel drös med böcker som jag inte ens vet om. Om jag har missat någon superviktig ungdomsbok som kommer bli översatt får ni gärna säga till.
Som ni kanske kommer ihåg befann vi oss i Asien under september. Jag hade sagt till er att jag skulle läsa Flyga Drake av Khaled Hosseini, vilket jag också gjorde. Recension på den hittar ni HÄR. Jag tyckte att den mycket väl skildrade Afghanistan och jag fick god insyn i hur folket där har haft det och fortfarande har det.
Jag hade även tänkt läsa mangan Skip Beat! från Japan, men tyvärr blev det inte så. Jag kom in i en lässvacka och var faktiskt inte alls sugen på att lära mig läsa en manga. Så blir det ibland!
Eftersom jag har varit nere i den här välkända lässvackan har jag inte varit sugen på att läsa mycket. Jag har heller inte avslutat många böcker. Just för tillfället prioriterar jag att få tillbaka min läslust och för att få tillbaka den vill jag bara läsa böcker som jag VERKLIGEN är sugen på. Boken jag hade bestämt för Australien, som är vårt nästa resmål, är jag tyvärr inte alls sugen på att läsa för tillfället. Jag har alltså tänkt skjuta upp hela Jorden runt-läsningen en månad. Australienboken kommer alltså läsas i november och hela den här grejen kommer hålla på en månad längre än vad den från början var tänkt.
I vilket fall hade jag tänkt visa boken jag valt för Australien:
Man skulle alltså kunna se det som att vi stannar i den stora världsdelen Asien lite längre än väntat. Flygen blev inställda på grund av strejkande piloter.
HOPPAS ATT ERAT HÖSTLOV BLIR TOPPEN OCH ATT NI FÅR LÄSA MYCKET!
Bättre sent än aldrig,eller hur? Dessutom har september månad inte varit så intressant rent läsmässigt.
Antal lästa böcker: 2
Antal sidor: 556 (WOW, hur hann jag läsa så mycket?! *Ironi*)
Antal svenska böcker: 2 Antal engelska: 0
Jag har kommit in i den ökända lässvackan. Runt den här tiden förra året hade jag den också. Jag hade ingen lust att läsa och förra året fick jag panik. I år tar jag det lite mer med ro. Jag har haft mycket att göra i skolan och jag har helt enkelt inte varit sugen på att läsa, då är det ingen idé att tvinga sig själv. Lässvackan är fortfarande kvar, men jag hoppas att jag ska lyckas ta mig ur den i oktober. För trots att jag tar det med lite mer ro hatar jag fortfarande lässvackor av hela mitt hjärta.
Den här månaden struntar jag i att välja Bästa bok och Sämsta bok eftersom ingen av de jag läst har varit tillräcklligt bra för att klassas som Bästa, eller så pass dålig att klassas som Sämsta.
2 Hitta Violet Park- Jenny Valentine (204 sidor) RECENSION KOMMER
Det absolut bästa som hände i september var självklart BOKMÄSSAN som var otroligt rolig! Att jag hade en lässvacka spelade inte någon som helst roll där. Läs om mitt inlägg HÄR.
Antal sedda filmer: 1 Antingen missade jag att fylla i de filmer jag faktiskt såg, eller så såg jag faktiskt bara en. Jag har faktiskt ingen aning. Film jag såg:Cry Babyoch den har jag sett en miljon gånger tidigare.
Nu till en lite ny kategori:
SERIER: Denna månad tittade jag ganska mycket på serier istället för film.
1. Jag började titta på säsong 1 av Doctor Who! Fruktansvärt bra första säsong måste jag säga. Jag är i full fart med att titta på säsong 2 nu och även om jag inte gillar David Tennant riktigt lika mycket som Christopher Eccleston än så länge så är det fortfarande bra.
2. NY SÄSONG AV MERLIN I SVERIGE! Fjärde säsongen av den underbara TV-serien Merlin började äntligen sändas i Sverige och eftersom jag följer svensk takt blev jag mycket glad! Sex program har redan visats och jag älskar den nya säsongen minst lika mycket som de tidigare!
Oktobers musiklista kommer bli superbra, det kan jag lova er!'
Min granne har ännu en gång varit utomlands, förra gången hon var det köpte hon magnetbokmärken till mig. Till min stora förvåning hade hon även denna gång inhandlat ett bokmärke. Det kommer från Italien och är världens sötaste, tycker jag i alla fall!
Så här ser det då du ut när man väl stoppar in bokmärket i boken. Det ser ut som en klämd person och så sticker fötterna ut. OTROLIGT GULLIGT! TACK!
Ni som läser min Twitter såg kanske hur stökig min bokhylla var. Det är nämligen så att jag för några månader sedan fick två nya bokhyllor. Eftersom jag inte hade tillräckligt med böcker för att fylla båda blev det istället så att jag råkade lägga allt överflödigt jag hade i rummet i den tomma bokhyllan. Till slut blev den så pass full med grejer att jag inte orkade eller visste vart jag skulle göra av dem, så böckerna fick ligga i staplar runt om i mitt rum. Förra veckan tog jag äntligen tag i problemet och städade ur bokyllan och därför tänkte jag bara visa en före- och efterbild.
På detta vis behandlar jag alltså min bokhylla... Fruktansvärt om jag får säga det själv! Men det här är som sagt FÖRE-BILDEN, innan jag förstod vilken hemsk person jag verkligen är.
EFTER-BILD! Det här är nog den hylla/kub som jag är mest nöjd med av alla mina bokhyllor. Den blev faktiskt riktigt lyckad om jag får säga det själv! Självklart fick även den version av "Tio stationer" som är fylld med bokbloggareklotter bästa platsen!
Amir och Hassan växer tillsammans upp i Kabul i Afghanistan. Hassan bor tillsammans med sin far hos Amirs familj och de som deras tjänare. De passar upp på Amir och hans far. Amir är pashtun och Hassan hazar och det gör att de inte riktigt lever på samma villkor. Trots detta är Amir och Hassan vänner, i alla fall när ingen annan ser. Det är nämligen inte fint för en pashtun att umgås med en hazar. Hassan är den mest lojala vän man kan ha och han står alltid upp för Amir. När det gäller gör Amir dock inte samma sak för Hassan och det får förödande konsekvenser.
Den största anledningen till att jag hade lite svårt för den här boken var nog att jag inte riktigt läste den vid rätt tidpunkt. Kanske jag inte ens läste den under rätt tid i livet. Det här är en vuxenbok och ska jag vara ärlig älskar jag inte vuxenböcker. De har oftast lite långsammare takt och jag är bara lite smått allergisk mot dem. Skolan tvingade mig att läsa den här och samtidigt som jag är glad att ha läst den önskade jag att det kanske hade kunnat ske senare i livet då jag hade kunnat relatera bättre till saker som sker.
De första 100 sidorna och slutet är det jag tycker mest om i den här boken. Början var bra för att jag då kunde relatera till det som Amir gick igenom. Amir åldrades sedan under bokens gång och jag kunde inte riktigt relatera till giftermål och liknande. Dessutom hade Hassan en större plats i början av boken och han var min favoritkaraktär. Hassan är otroligt osjälvisk och han har ett otroligt gott hjärta. Han gör aldrig något för att skada någon som tidigare inte har skadat honom. Dessutom skulle han göra precis vad som helst för Amir.
Något som gör karaktärerna otroligt trovärdiga är att de inte är antingen svarta eller vita, åtminstone inte de flesta. Det finns inte någon som bara är ond eller god. Eller egentligen skulle jag nog vilja säga att det finns en som nästan helt igenom är god och en som är nästan helt igenom ond, men det finns trots allt den sortens människor också. Alla karaktärer kändes alltså väldigt trovärdiga och tredimensionella och det visar att Hosseini är en väldigt skicklig författare.
Amir är den som jag har svårast för, samtidigt som jag förstår och tycker om honom lite. Förstår ni nu vad jag menar med trovärdiga? Han älskar att skriva och läsa och för det älskar jag honom. Tyvärr har han så himla många sidor som jag inte gillar. Han står aldrig upp för varken sig själv eller sina vänner, han är självisk och han gör otroligt många dumma val. Flera gånger under bokens gång gör hans val mig frustrerad, men ändå inte på ett dåligt sätt. Om karaktären gör mig frustrerad på ett dåligt sätt betyder det att karaktären bara är rent idiotiskt utan anledning. Så är det inte med Amir. Man förstår precis varför han gör som han gör, men det gör mig ändå frusterad. Jag vill bara kliva in i boken och skaka om honom. Det värsta är att han inte verkar förstå att han gör fel heller.
Boken blir tyvärr seg i mitten. Jag har svårt att relatera och jag skulle kunna stryka en hel del som inte hade behövt vara med. Anledningen till det är kanske att det inte sker så mycket karaktärsutveckling. Allt som hänt, och som jag inte kan gå in på, ligger bara begravt och Amir fortsätter leva sitt liv utan att reflektera särskilt mycket över det. Det är först ganska långt mot slutet som han börjar förstå sina fel och faktiskt i alla fall försöker rätta till dem. I Amirs fall överväger tyvärr de dåliga karaktärsdragen de bra och det kan vara en bidragande faktor till varför jag blir lite uttråkad under bokens gång. Jag är liksom inte särskilt intresserad av vad som händer honom.
Som jag nämnde tidigare är den här boken oerhört välskriven. Vissa saker som nämns i början av boken kommer tillbaka senare för att spela en stor roll. Hosseini gör även att man förstår hur vissa personer känner sig bara genom små enkla saker som händer. Det kan vara bjällror som låter och sådant. Karaktärer som är med i boken har även en viktigare roll att spela senare. Ingen karaktär känns överflödig.
Det är några scener i den här boken som är riktigt obehagliga och där det knöt sig i magen under tiden man läste dem. Några av de scenerna kommer leva kvar länge i mitt minne. Det kommer även boken göra. För även om jag inte älskade den så lärde jag mig mycket om Afghanistan, folket som lever där och kriget. Den var välskriven även om den var lite väl seg ibland. Hade jag inte läst den vid fel tid hade jag nog dessutom tyckt om den mer. Att jag var tvungen att stanna upp efter varje kapitel för att föra loggbok gjorde inte det hela bättre.
Om ni letar efter en bra verklighetsskildring som verkligen berör och känns trovärdig tycker jag att ni ska satsa på den här boken! Eller så väntar ni tills ni blir äldre och kanske kan uppskatta den ännu mer.
Bästa med boken: Att karaktärerna kändes så verkliga och att den var otroligt välskriven. Boken har även ett fint budskap.
Sämsta med boken: Att mittenpartiet kändes en aning för långt.
Nu så här en vecka efter Bokmässan har jag äntligen tid att skriva ner vad som hände denna underbara dag. Den 29 september 2012 är en av de bästa dagarna i mitt liv och jag kommer garanterat minnas den länge! Eftersom jag är värdelös på att komma ihåg att skriva dagbok kommer det här inlägget troligtvis bli ganska långt, men det får ni leva med helt enkelt. Jag har många fler bilder än de jag lägger in, men eftersom jag inte riktigt vet om alla vill vara med så lägger jag inte in så många. Om ni är med på någon bild och vill att jag ska ta bort den från bloggen är det bara att säga till.
FÄRDEN DIT OCH DE FÖRSTA MINUTERNA INNE PÅ MÄSSAN
Vid 8 på morgonen klev vi på tåget mot Göteborg. Tågresan dit var trevlig och vi var framme vid 10. Efter ett snabbt toabesök och inhandlande av färdkost gav vi oss sedan av mot mässan. Eftersom vi inte riktigt fattar hur spårvagnarna funkar, och dessutom inte visste vilken vi skulle ta för att nå mässan, gick vi istället. Vägen kändes kortare än förra året och det var jag tacksam för. Väl framme vid mässan var det en hel del kö, men efter bara 10 minuter hade vi kommit in. Redan i kön såg jag den första bokbloggaren för dagen, nämligen Lucy från Bokrygg. När vi hade fått våra biljetter gick jag fram till Lucy för att prata lite. Tyvärr blev det lite awkward, men jag tror det hade att göra med att jag ännu inte hade fått igång min sociala inkompetens. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga, och efter att vi hade skiljts åt var jag rädd att jag skulle vara lika socialt inkompetent även resten av dagen.
RUTA SEPETYS
Sedan gick jag och Ida runt lite bland montrarna och bara njöt av den underbara atmosfären. JAG SÅG OCKSÅ HERMAN LINDQVIST,men vågade inte gå fram... Eftersom jag och Ida var på mässan för första gången förra året kände vi inte riktigt samma behov av att kolla igenom precis varenda monter som vi gjorde förra året. Därför begav vi oss 11.40 mot Internationella scenen för att lyssna på Ruta Sepetys. Hennes tal var otroligt intressant och man fick till exempel höra en del hemska saker hon gått igenom för att kunna skriva boken. Redan innan mässan började hade jag bestämt mig för att jag ville gå därifrån med Ruta Sepetys bok signerad och när jag fick veta att hon skulle signera även efter det här talet, hon skulle signera vid B Wahlströms på eftermiddagen men det krockade med bokbloggarträffen, tog jag chansen. Kön var dessutom inte särskilt lång. Jag stod och pratade ett tag med Ruta och hon var riktigt trevlig och gullig!
VÅRT ANDRA MÖTE MED EN BOKBLOGGARE (A.K.A. VÅR NYA FÄRDKAMRAT)
Ida var på språkresa i somras och träffade där en tjej som hette Ebba. Av en ren slump märkte jag att samma Ebba som Ida varit på språkresa med även ägde en bokblogg som jag hade läst ett längre tag (världen är liten!). Vi hade bestämt möte med Ebba redan innan så vi sågs vid signeringen. Det var första gången jag träffade Ebba och i början var jag en aning nervös, men det gick över efter ett tag. Ebba hängde nämligen med oss hela dagen och det var otroligt roligt! Himla härlig var hon! Kändes som att vi hade riktigt god kontakt i slutet av dagen (tyckte jag i alla fall).
BOKBLOGGARTRÄFFEN VID BONNIER CARLSEN
Efter maten, som var något så sofistikerat som McDonalds, gav vi oss äntligen av mot Bonnier Carlsens monter för bokbloggarträff. OMG är det enda jag har att säga. För det första trodde jag inte att det skulle komma så många som det faktiskt gjorde! Vissa som var där läser inte ens min blogg... Även där var det en aning stelt i början, men när vi väl började prata och skicka runt våra block och böcker som alla skulle skriva i blev stämningen snabbt avslappnad. Det var absolut en av höjdpunkterna på dagen och det var så kul att bara "mingla" runt och prata med alla. Att Frida dessutom hade kommit på den supersmarta idén att låta bokbloggarna skriva på hennes påse gjorde inte direkt saken sämre. Alla ni som var där och som jag pratade med: DET VAR TOTALT UNDERBART ATT TRÄFFA ER OCH NI ÄR EN STOR DEL AV MITT LIV! Trots att jag inte hann prata med er alls så mycket som jag skulle vilja så var det underbart!
Som sagt, säg till om ni vill att jag tar bort någon bild! Egentligen har jag mycket fler bilder, men vågar inte lägga upp dem.
BOKBLOGGARTRÄFF I R3
Sedan lämnade jag kvar mina färdkamrater och gick istället med Frida och Nea till bokbloggarträffen. Där var det redan fullt med folk och jag fick knö mig ner bland alla bokbloggare. Vid den här tiden hade jag kommit igång med att prata och det var jättekul att prata med alla! Några författare kikade förbi och blev intervjuade och resten av tiden pratade vi bokbloggare med varandra. Det var så himla roligt och jag skulle mer än gärna göra om det varje dag (jag måste erkänna att jag blir en aning deprimerad, samtidigt som jag är glad såklart, av att prata om det)! Tyvärr var jag tvungen att gå vid 5 och kunde inte vara med under hela träffen, men jag fick i alla fall vara med på gruppfotot!
Bild som togs under bokbloggarträffen med Vynnes kamera
Färden hem var halvkul... Fick stå upp halva tågresan då det inte fanns några platser, och jag var redan trött i benen sedan innan. Så ni kan ju tänka er hur kul det var... Men det var det verkligen värt! Jag ångrar verkligen inte att jag åkte dit i år. Andra året på mässan var så mycket roligare än det första då jag äntligen fick chansen att träffa underbara bokbloggare som jag bara pratat med på internet tidigare!
Det var allt som mina trevliga vänner skrev i min bok!
Här kommer även en liten book haul med allt jag köpte och fick under Bokmässan. Jag ursäktar för att den är så otroligt lång, då har jag ändå redigerat bort massor!
VILL BARA AVSLUTA DETTA INLÄGG MED ATT SÄGA ATT BLOGG.SE VERKLIGEN LYCKATS MED ATT FÖRSTÖRA UNGEFÄR ALLT I DET HÄR INLÄGGET, JAG HAR FÅTT SKRIVA OM TUSEN GÅNGER EFTERSOM DET JAG SKRIVIT HELT MYSTISKT HAR FÖRSVUNNIT!